Ozonhålet - Globalt, nationellt, lokalt

I mitten på 1980-talet upptäckte forskarna ett hål i ozonlagret över Antarktis. Hålet väckte uppståndelse och fruktan. Man var överens om att något måste göras. Denna bok handlar om varför Sverige valt att spela rollen som föregångare trots att man skulle kunna vänta sig att landet blev en fripassagerare på andra. Den undersöker motiven bakom den svenska riksdagens och regeringens position.

Läs mer
I mitten av 1980-talet upptäckte forskarna ett hål i ozonlagret över Antarktis. Hålet väckte uppståndelse och fruktan. Om ozonskiktet tunnades ut över norra halvklotet skulle den ökade instrålningen av ultraviolett sken från solen leda till ett stort antal fall av cancer och allvarliga skördeskador. Eftersom en uttunning skulle drabba hela jorden krävdes global handling. År 1987 enades jordens stater om en gemensam miljöpolitik i det s k Montrealprotokollet.

Sverige var en av pådrivarna bakom Montrealprotokollet och denna bok handlar om varför Sverige valt att spela rollen som föregångare. Den undersöker motiven bakom riksdagens och regeringens position. Framför allt handlar boken om genomförandet på lokal nivå i fem kommuner: Örnsköldsvik, Linköping, Helsingborg, Kiruna och Mariestad. Huvudfrågan är: Varför avvecklade svenskarna de ozonnedbrytande kemikalierna snabbare än de behövde enligt sina internationella åtaganden?

Evert Vedung är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, med placering vid Institutet för bostads- och urbanforskning (Gävle) och Statsvetenskapliga institutionen (Uppsala).

Erik Klefbom har varit utredare av miljöfrågor vid Riksrevisionsverket. Nu arbetar han som miljöjournalist i tidskrifter och dagspress.