Yrkesutbildning på undantag? - Att bryta den låga attraktionskraften

2011 är ett viktigt år för den svenska gymnasieutbildningen. Genom en omfattande gymnasiereform, förkortad GY11, sjösattes den nya gymnasieskolan. Genom GY11 skulle yrkesutbildningarna lägga större betoning på yrkesämnena, ha karaktären av färdigutbildning, avslutas med en yrkesexamen samt bli mer avnämarstyrda och präglade av arbetslivets behov. Förhoppningen var att yrkesutbildningarna skulle bli mer attraktiva, fler elever skulle välja denna utbildningsform för att möta arbetslivets efterfrågan på kompetent arbetskraft. Yrkesutbildningens attraktionskraft utgör en avgörande faktor i förhållande till Sveriges tilltagande matchningsproblem. Med matchningsproblem menas att företag inte hittar arbetssökande med rätt kompetens samtidigt som det finns arbetslösa, framför allt unga arbetslösa, i behov av ett jobb för sin försörjning. Det kommer att saknas upp till 100 000 gymnasialt yrkesutbildade år 2025. Samtidigt har attraktionskraften för yrkesutbildningar minskat sedan gymnasiereformen, tvärtemot de ambitioner som har funnits med GY11.

Bidragen i denna antologi utgår från följande tre frågor:

• Vad vet vi om den gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft?

• Hur kan yrkesutbildningens låga attraktionskraft förklaras och/eller begripliggöras?

• Vad bör göras framöver för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft?

I antologin medverkar forskare med olika disciplintillhörighet med intresse för gymnasial yrkesutbildning.