Det sociala ansvarets organisering : social barnavård mellan byråkrati och solidaritet
Författare | |
---|---|
Medverkande | |
Förlag | Studentlitteratur AB |
Genre | Samhälle, politik och debatt |
Format | Inbunden |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 363 |
Vikt | 0 |
Utgiven | 2017-05-18 |
SAB | Ohf |
ISBN | 9789144114781 |
Det sociala ansvarets organisering är en kritisk analys av den sociala barnavårdens villkor och möjligheter.
Den sociala barnavården analyseras här som en social institution och en människobehandlande organisation. Författaren visar hur faktorer på institutions- och organisationsnivå anger villkor och begränsningar för socionomers och socialsekreterares arbete på individnivå.
Arbetet i socialtjänsten baseras på en byråkratisk logik, inriktad på utredningar, ärenden och omfattande dokumentation. En sådan organisering hindrar socionomerna från att tillämpa sin vetenskapliga kunskap och sitt professionella moraliska ansvar i relationen till de unga. Därför kan de inte heller uppnå socialtjänstens solidariska intentioner.
Författaren diskuterar villkoren för andra möjliga arbetssätt, för en organisering som skulle kunna bryta med gamla institutionella mönster och moraliska värderingar, och ge förutsättningar för ett gynnande socialt arbete för både socionomer, barnfamiljer och ungdomar.
Boken bygger på ett forskningsarbete baserat på omfattande intervjuer med socionomer inom socialtjänsten och omhändertagna ungdomar placerade i fosterhem och inom Statens institutionsstyrelses ungdomshem.
Boken vänder sig till studerande vid socionomutbildningar och i andra samhällsvetenskapliga ämnen. Boken vänder sig också till yrkesverksamma socionomer och liknande yrkesgrupper inom det sociala fältet samt till beslutsfattare i kommun och stat med ansvar för socialtjänstens arbete med barn och unga.
Den sociala barnavården analyseras här som en social institution och en människobehandlande organisation. Författaren visar hur faktorer på institutions- och organisationsnivå anger villkor och begränsningar för socionomers och socialsekreterares arbete på individnivå.
Arbetet i socialtjänsten baseras på en byråkratisk logik, inriktad på utredningar, ärenden och omfattande dokumentation. En sådan organisering hindrar socionomerna från att tillämpa sin vetenskapliga kunskap och sitt professionella moraliska ansvar i relationen till de unga. Därför kan de inte heller uppnå socialtjänstens solidariska intentioner.
Författaren diskuterar villkoren för andra möjliga arbetssätt, för en organisering som skulle kunna bryta med gamla institutionella mönster och moraliska värderingar, och ge förutsättningar för ett gynnande socialt arbete för både socionomer, barnfamiljer och ungdomar.
Boken bygger på ett forskningsarbete baserat på omfattande intervjuer med socionomer inom socialtjänsten och omhändertagna ungdomar placerade i fosterhem och inom Statens institutionsstyrelses ungdomshem.
Boken vänder sig till studerande vid socionomutbildningar och i andra samhällsvetenskapliga ämnen. Boken vänder sig också till yrkesverksamma socionomer och liknande yrkesgrupper inom det sociala fältet samt till beslutsfattare i kommun och stat med ansvar för socialtjänstens arbete med barn och unga.