Arbetsrätt

Arbetsrättslagstiftningens närmast explosionsartade utveckling under 1900-talets tre sista decennier kom att förskjuta, men inte på något avgörande sätt förändra, de utgångspunkter som slogs fast genom Decemberkompromissen mellan LO och SAF år 1906. Då fastslogs att arbetsgivaren, i kraft av de s.k. § 32-rättig­heterna, har makten över anställningars ingående och upphörande samt rätten att fritt leda och fördela arbetet. När det i början av 2000-talet sluts ett nytt kollektivavtal för en ny bransch är formuleringarna av utgångspunkten för relationen mellan parterna i allt väsentligt desamma som i 1906 års avtal. Med utgångspunkt i dessa s.k. arbetsgivarprerogativ framställs i denna bok arbets­rätten som begränsningar i arbetsgivarens friheter. Ett sådant funktionellt arbetsgivarperspektiv har visat sig göra arbetsrätten mer överskådlig och överbryggar dessutom den stundom konstlade uppdelningen mellan enskild och kollektiv arbetsrätt. Boken spänner över större delen av den civilrättsliga arbetsrättsliga regleringen, även om vissa delar behandlas mer översiktligt. Tonvikten ligger på begränsningar i antagnings- och uppsägningsrätten samt på arbetsmarknadens kollektiva spelregler. Uttryckt i lagstiftningstermer är det MBL, LAS och diskrimi­neringslagen som ges störst utrymme. Arbetsrätt är i första hand avsedd för utbildningar på högskolenivå men har ett upplägg som gör att den lämpar sig även för andra utbildningar samt för praktiker. Boken innehåller utförliga referat av och hänvisningar till centrala arbetsrättsliga käll