Statsrättens grunder
| Författare | |
|---|---|
| Förlag | Norstedts Juridik AB |
| Genre | Juridik |
| Format | Häftad |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 314 |
| Vikt | 596 gr |
| Utgiven | 2010-07-05 |
| SAB | Ocb |
| ISBN | 9789139205111 |
STATSRÄTTENS GRUNDER syftar till att sätta in statsrätten i ett helhetsperspektiv samtidigt som en vardagsnära utblick eftersträvas. Statsrätten, dvs. grundlagarna – vår författning eller konstitution – omfattar regler om de högsta statsorganen, bl.a. riksdagen och regeringen, deras sammansättning, verksamhet, inbördes kontroll, etc. Detta får dock inte tolkas så att konstitutionen inte skulle angå oss, tvärtom, vilket följande visar:
· Är det rimligt med förbud för maskerade demonstranter eller att polisen skall kunna identifieras genom numrerade skyddshjälmar? Vilka åtgärder skall få vidtas mot upprorsmakare för att skydda samhället?
· Kan vår öppna demokrati förbli lika ”oskuldsfull” som tidigare efter två ministermord på allmän plats? Mer kameraövervakning och utökade möjligheter att tvångsvårda psykiskt sjuka människor i rent preventivt syfte efterlyses.
Vad är bra eller dåligt med våra s.k. demokratiska ideal? Sådana frågor rör i hög grad politik och statsvetenskap, inte i första hand statsrätt, och många av frågorna har inget egentligt svar. När förslag till lagstiftning övervägs blir det emellertid en statsrättslig angelägenhet. Är det acceptabelt enligt RF 2:8 att tvångsvårda sjuka personer? Och vad innebär europakonventionen art. 5 i det avseendet? Vem kan besluta om skärpt lagstiftning: SÄPO? Regeringen? Riksdagen? På så sätt blir statsrätten en levande materia – en del av den positiva rätten – som de offentliga organen måste beakta. Grundlagsstridiga föreskrifter kan åsidosättas genom lagprövning (RF 11:14); konstitutionellt ansvar kan utkrävas genom att en minister tvingas avgå efter misstroendeförklaring; JO kan väcka åtal eller ”pricka” tjänstemän, etc. Ett förslag till grundlagsändring är antaget av riksdagen som vilande. I denna upplaga redogörs för det centrala i de ändringar som kan antas bli realiserade.
Wiweka Warnling-Nerep är professor i offentlig rätt och kursföreståndare i statsrätt. Annika Lagerqvist Veloz Roca är docent och lektor i offentlig rätt, Jane Reichel är docent och lektor vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.
· Är det rimligt med förbud för maskerade demonstranter eller att polisen skall kunna identifieras genom numrerade skyddshjälmar? Vilka åtgärder skall få vidtas mot upprorsmakare för att skydda samhället?
· Kan vår öppna demokrati förbli lika ”oskuldsfull” som tidigare efter två ministermord på allmän plats? Mer kameraövervakning och utökade möjligheter att tvångsvårda psykiskt sjuka människor i rent preventivt syfte efterlyses.
Vad är bra eller dåligt med våra s.k. demokratiska ideal? Sådana frågor rör i hög grad politik och statsvetenskap, inte i första hand statsrätt, och många av frågorna har inget egentligt svar. När förslag till lagstiftning övervägs blir det emellertid en statsrättslig angelägenhet. Är det acceptabelt enligt RF 2:8 att tvångsvårda sjuka personer? Och vad innebär europakonventionen art. 5 i det avseendet? Vem kan besluta om skärpt lagstiftning: SÄPO? Regeringen? Riksdagen? På så sätt blir statsrätten en levande materia – en del av den positiva rätten – som de offentliga organen måste beakta. Grundlagsstridiga föreskrifter kan åsidosättas genom lagprövning (RF 11:14); konstitutionellt ansvar kan utkrävas genom att en minister tvingas avgå efter misstroendeförklaring; JO kan väcka åtal eller ”pricka” tjänstemän, etc. Ett förslag till grundlagsändring är antaget av riksdagen som vilande. I denna upplaga redogörs för det centrala i de ändringar som kan antas bli realiserade.
Wiweka Warnling-Nerep är professor i offentlig rätt och kursföreståndare i statsrätt. Annika Lagerqvist Veloz Roca är docent och lektor i offentlig rätt, Jane Reichel är docent och lektor vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.
