Synliggöra värdet av ekosystemtjänster : Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster : betänkande från utredningen Synliggöra värdet av ekosystemtjänster SOU 2013:68
| Serie | Statens offentliga utredningar 2013 |
|---|---|
| Medverkande | |
| Förlag | Norstedts Juridik AB |
| Genre | Miljövård |
| Format | Häftad |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 306 |
| Vikt | 0 |
| Utgiven | 2013-10-17 |
| SAB | Ue.05-c |
| ISBN | 9789138240175 |
Utredningens förslag i korthet, med två olika tidsperspektiv:
Utredningen gör bedömningen att befintlig lagstiftning ger stöd för att ta hänsyn till ett antal viktiga ekosystemtjänster i avvägningar mellan olika intressen, men lagöversyner framöver bör få tydliga direktiv om att se över bestämmelser utifrån aktuell kunskap om värdet av ekosystemtjänster. Utredningen föreslår omedelbara åtgärder för vägledning till olika aktörer (kommuner, länsstyrelser och företag) för att stärka kapaciteten att integrera ekosystemtjänster i olika analyser och beslutsunderlag.
Utifrån internationella kunskapsprojekt som The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB), som initierats av bl.a. G8, anges en modell för "ekosystemtjänstbedömning" som är tillämpbar för svenska förhållanden. Modellen innebär att ekosystemtjänster som berörs i en beslutssituation behöver identifieras, kartläggas och värderas av dem som använder och har kunskap om ekosystemtjänsterna.
Tillgänglig kunskap är inte tillräcklig för att på ett tillfredsställande sätt synliggöra ekosystemtjänster i nationella räkenskaper och andra underlag för nationella finansiella beslut. Statistikunderlag och metoder för miljöräkenskaper bör vidareutvecklas och möjligheten att koppla indikatorer för miljömålsuppföljningen till ekonomisk och social hållbarhet bör prövas.
Ekosystemtjänstbedömningar utförs redan av många aktörer i Sverige. Därför är myndighetsstyrning för att samla kunskap och erfarenheter av pågående arbete ett viktigt första steg. Detta berör framför allt de 25 myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet.
För att effektivt samla kunskap och erfarenheter från näringsliv och kommuner föreslår utredningen att en tillfällig statlig delegation inrättas, där olika branscher och aktörer som arbetar med regional utveckling, näringslivsutveckling och kunskapsförmedling kan samlas.
- dels direkta åtgärdsförslag för att på kort sikt öka medvetenheten och främja integrering av ekosystemtjänsters värde i beslutsprocesser,
- dels åtgärder för att mer långsiktigt främja en vidareutveckling av kunskapsunderlaget som grund för mer kompletta analyser av åtgärdsalternativ för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.
Utredningen gör bedömningen att befintlig lagstiftning ger stöd för att ta hänsyn till ett antal viktiga ekosystemtjänster i avvägningar mellan olika intressen, men lagöversyner framöver bör få tydliga direktiv om att se över bestämmelser utifrån aktuell kunskap om värdet av ekosystemtjänster. Utredningen föreslår omedelbara åtgärder för vägledning till olika aktörer (kommuner, länsstyrelser och företag) för att stärka kapaciteten att integrera ekosystemtjänster i olika analyser och beslutsunderlag.
Utifrån internationella kunskapsprojekt som The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB), som initierats av bl.a. G8, anges en modell för "ekosystemtjänstbedömning" som är tillämpbar för svenska förhållanden. Modellen innebär att ekosystemtjänster som berörs i en beslutssituation behöver identifieras, kartläggas och värderas av dem som använder och har kunskap om ekosystemtjänsterna.
Tillgänglig kunskap är inte tillräcklig för att på ett tillfredsställande sätt synliggöra ekosystemtjänster i nationella räkenskaper och andra underlag för nationella finansiella beslut. Statistikunderlag och metoder för miljöräkenskaper bör vidareutvecklas och möjligheten att koppla indikatorer för miljömålsuppföljningen till ekonomisk och social hållbarhet bör prövas.
Ekosystemtjänstbedömningar utförs redan av många aktörer i Sverige. Därför är myndighetsstyrning för att samla kunskap och erfarenheter av pågående arbete ett viktigt första steg. Detta berör framför allt de 25 myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet.
För att effektivt samla kunskap och erfarenheter från näringsliv och kommuner föreslår utredningen att en tillfällig statlig delegation inrättas, där olika branscher och aktörer som arbetar med regional utveckling, näringslivsutveckling och kunskapsförmedling kan samlas.
