Behandlingen av personuppgifter vid Statens kriminaltekniska laboratorium. Ds 2013:22
Serie | Ds 2013:022 |
---|---|
Medverkande | |
Förlag | Norstedts Juridik |
Genre | Juridik |
Format | Häftad |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 178 |
Vikt | 0 |
Utgiven | 2013-04-19 |
SAB | Oeaa |
ISBN | 9789138239278 |
Nya bestämmelser i polisdatalagen för kontroll av ovälkomna DNA-spår!
DNA-profilering är ett viktigt redskap för brottsutredningar och ökad brottsuppklaring. Hanteringen av material och prover måste därför ske på ett sådant sätt att riskerna för fel i analysen minimeras. En av felkällorna är förekomsten av ovidkommande DNA genom att biologiskt material oavsiktligt tillförs materialet eller provet vid hanteringen. Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) för därför en elimineringsdatabas som innehåller DNA-profiler från den egna personalen, poliser, leverantörer av materiel som används vid DNA-analys m.fl. personer.
Föreslår att Rikspolisstyrelsen får en lagfäst möjlighet att föra en elimineringsdatabas och att databasen får innehålla DNA-profiler från arbetstagare vid polismyndigheter och SKL samt vissa andra personer. Arbetstagare vid angivna myndigheter blir skyldiga att lämna prov för DNA-analys. För andra, utomstående personer ska provtagning m.m. baseras på samtycke.
Den nya regleringen tas in i polisdatalagen och ska träda i kraft samtidigt som den nya Polismyndigheten (sammanslagning av Rikspolisstyrelsen, 21 regionala polismyndigheter och SKL) startar sin verksamhet.
DNA-profilering är ett viktigt redskap för brottsutredningar och ökad brottsuppklaring. Hanteringen av material och prover måste därför ske på ett sådant sätt att riskerna för fel i analysen minimeras. En av felkällorna är förekomsten av ovidkommande DNA genom att biologiskt material oavsiktligt tillförs materialet eller provet vid hanteringen. Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) för därför en elimineringsdatabas som innehåller DNA-profiler från den egna personalen, poliser, leverantörer av materiel som används vid DNA-analys m.fl. personer.
Föreslår att Rikspolisstyrelsen får en lagfäst möjlighet att föra en elimineringsdatabas och att databasen får innehålla DNA-profiler från arbetstagare vid polismyndigheter och SKL samt vissa andra personer. Arbetstagare vid angivna myndigheter blir skyldiga att lämna prov för DNA-analys. För andra, utomstående personer ska provtagning m.m. baseras på samtycke.
Den nya regleringen tas in i polisdatalagen och ska träda i kraft samtidigt som den nya Polismyndigheten (sammanslagning av Rikspolisstyrelsen, 21 regionala polismyndigheter och SKL) startar sin verksamhet.