Lamslagen

En stark och gripande skildring inifrån om att vara personlig assistent – och om att behöva ha en. Rut har misshandlats så svårt av sin man att hon blivit totalförlamad, men trots sin hjälplöshet är hon fortfarande samma person, intelligent, stark och modig. För henne handlar var dag om att överleva på ett värdigt sätt och att hitta en smula stimulans i sin ytterst begränsade tillvaro.   Jenny har varit flygvärdinna men sadlat om och blivit personlig assistent åt Rut. Hon är en reserverad person och flygvärdinneleendet verkar till en början fastklistrat, men nu måste hon lära sig att leva på någon annans villkor, en annan människas liv. Så småningom krackelerar den blanka ytan och hon blir en varmare och mer orädd människa.    Ruts dotter Asta är 16 år och om möjligt ännu tuffare än sin mamma. Hon ställer helhjärtat upp, men inte bara tonårstrotset utan också oron och tröttheten gör henne lynnig och ibland orättvis mot Jenny. Hon kämpar för att hitta ett eget liv oberoende av sin mamma, samtidigt som hon försöker vara drivkraften som ska få henne att vilja leva vidare.   Ruts man sitter i fängelse men en söndersparkad skåpdörr i köket påminner ständigt om hans existens. Och han utmanar Rut med nya hot, ett mobilsamtal från anstalten, ett utsmugglat brev …    Jenny upptäcker snart att det är mycket svårare att vara en bra personlig assistent än purser på flygbolaget Albatross. Arbetet är tungt trots alla moderna hjälpmedel och för att inte ofrivilligt såra Rut måste hon hela tiden "pejla" det mentala läget. Rollen som personlig assistent innebär att ibland inte ens märkas, vara mest som en fluga på väggen, och att andra gånger fatta beslut och ta viktiga initiativ.    Varje dag är en kamp för alla tre kvinnorna, men Asta med sina tatueringar, olikfärgade frisyrer, sin trotsiga attityd och livsvilja ger hopp inför framtiden.     Lamslagen är den första svenska romanen om livet som personlig assistent och Carin Svenssons stora insikt och kärva humor gör den till en sällsynt läsupplevelse. Carin Svensson, född 1942, har läst vid universitet i Uppsala där hon tog en fil. mag. Hon fann kärleken hos en fotograf från Nya Zeeland och följde med honom till hans hemland. Där utbildade hon sig till bibliotekarie. 1986 träffade hon den svenske författaren Lars Ardelius som var på besök i Nya Zeeland. Under ett antal år långpendlade innan de till slut slog sig ned i Sverige. Där arbetade hon en tid som personlig assistent. Under sju års tid övade sig Carin i det svenska språket innan hon vågade sig på att skicka manus till svenska förlag.     1998 gavs novellsamlingen Kalenderflickorna ut, och togs väl emot av kritiker och läsare. Hon följde upp framgången med romanen Kanonväder som gavs ut år 2000, och togs välkommet emot som en svensk roadmovie. Carin Svensson lever tillsammans med sin make Lars Ardelius. Hon har en son som bor kvar i Nya Zeeland.