Den jag blev i Addis Abeba : en diplomatdotters memoarer

"Jenny Aschenbrenner imponeras av en berättelse full av öppenhet, där uppväxten i Afrika skildras med värme och humor."
<em><strong>Svenska Dagbladet</strong></em>

"Detta &auml;r en finst&auml;md bok f&ouml;r alla som intresserar sig f&ouml;r relationen mellan person, spr&aring;k och historia."<strong>
<em>L&auml;kartidningen</em></strong>

<strong>Hur m&aring;nga &rdquo;jag&rdquo; kan en m&auml;nniska ha? Kan de komma i konflikt med varandra? Beh&ouml;ver vi tycka om dem alla?</strong>

Fr&aring;gan &auml;r den r&ouml;da tr&aring;den i &Aring;sa Nilsonnes skildring av hennes liv mellan elva och femton &aring;rs &aring;lder. N&auml;r hon var elva flyttade familjen fr&aring;n Beirut till Addis Abeba i Etiopien d&auml;r hennes far hade blivit ny svensk ambassad&ouml;r. N&auml;r hon var femton b&ouml;rjade hon p&aring; internatskola i Sverige. Hennes familj flyttade vidare till Bangkok.

&Aring;sa Nilsonne &auml;r psykiater och psykoterapeut och har forskat p&aring; det sj&auml;lvbiografiska minnet. Nu l&auml;gger hon sitt eget liv under luppen. Kan &aring;ren i Addis Abeba ha format den person hon &auml;r i dag? Hur gick det i s&aring; fall till?
Hur kan vi b&auml;st f&ouml;rh&aring;lla oss till v&aring;r uppv&auml;xt, oavsett hur den sett ut? Hur kan vi hitta en mer vuxen blick p&aring; v&aring;ra f&ouml;r&auml;ldrar? De &auml;r ju, och har alltid varit, mer &auml;n just f&ouml;r&auml;ldrar, vilket inte syns ur barnets och ungdomens perspektiv

Och hur kan vi bli sams med den vi blev? Den som kanske varken f&ouml;r&auml;ldrarna eller vi sj&auml;lva t&auml;nkte att vi skulle bli?

Boken handlar &auml;ven om spr&aring;k. Hur spr&aring;ket skapar och begr&auml;nsar oss. Hur &auml;r det att vara tv&aring;- (eller tre- eller fyra- ) spr&aring;kig? Boken f&ouml;ljer en ber&auml;ttartradition om spr&aring;k och kultur som rymmer f&ouml;rfattare som Jean Rhys, Marguerite Duras, William Boyd, J. M. Coetzee, Derek Walcott och Franz Fanon.

&nbsp;

<em>Omslag: Michael Ceken</em>
<em>Foto: Pierre Mens</em>