Emmys teorem

"Det är något så sällsamt som en spränglärd bok som inte nödvändigtvis vill lära oss något, utan som låter reflektioner över tillvarons beskaffenhet vara ett självändamål. Läs den!"
<strong><em>Svenska Dagbladet</em></strong>

"Det &auml;r poetiskt och vackert p&aring; ett s&auml;tt som f&aring; kanske trodde att matematik kunde vara."
<em><strong>BTJ</strong></em>

"B&auml;ttre blir det n&auml;r Ravanis, som har en l&auml;tt och ledig stil, l&auml;mnar kategorierna och pr&ouml;var att skriva sk&ouml;nlitter&auml;rt. "
<em><strong>G&ouml;teborgs Posten</strong></em>

"Ravanis presenterar teoremet p&aring; ett djupare och mer nyanserat s&auml;tt, d&auml;r hennes pedagogiska och tillg&auml;ngliga spr&aring;k ger l&auml;saren en fullst&auml;ndig och klar f&ouml;rst&aring;else"
<em><strong>Kultmagasin</strong></em>

&rdquo;Det &auml;r en rik, underbar bok, fylld av m&auml;nsklig v&auml;rme i ett svalnande universum.&rdquo;
<em><strong>G&ouml;ran Greider, Aftonbladet om Sk&ouml;nheten i Kaos.</strong></em>

Emmy Noether var en av 1900-talets mest framst&aring;ende matematiker. Hennes viktigaste teorem bidrog till att v&auml;nda p&aring; en v&auml;rldsbild som varit sann &auml;nda sedan Newtons dagar. Idag &auml;r hon i stort sett bortgl&ouml;md.
Det h&auml;r &auml;r en bok om hennes liv, hennes arv och dr&ouml;mmen om ett liv bortom kroppens begr&auml;nsningar.
Som judisk kvinna f&ouml;dd i Tyskland 1882 blev Emmy Noether g&aring;ng p&aring; g&aring;ng utest&auml;ngd fr&aring;n matematikens viktigaste rum. Hon, som bara f&ouml;rv&auml;ntades &auml;gna sig &aring;t v&auml;rdsliga ting, vigde trots detta sitt liv &aring;t matematisk abstraktion.
Medan hon k&auml;mpade f&ouml;r att f&aring; ta plats p&aring; universitetet i G&ouml;ttingen, arbetade hon frenetiskt p&aring; det teorem som f&ouml;rklarar vad det inneb&auml;r att inte vara f&ouml;rankrad i n&aring;gon plats eller n&aring;gon tid alls.
Kanske h&auml;nger alltihop samman?

Vetenskapshistorikern och fysikern Julia Ravanis s&ouml;ker i Emmys teorem efter det som formar v&aring;ra id&eacute;er och g&ouml;r oss till de vi &auml;r. Sj&auml;lva teoremet v&auml;gleder ber&auml;ttelsen om vad som ger oss energi att ta oss n&aring;gonstans, hur vi v&auml;ljer riktning och h&aring;ller balansen i tillvaron. Om platserna och tiderna som vi nog aldrig helt kan frig&ouml;ra oss fr&aring;n.

<span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"Julia Ravanis</span> tecknar Noethers g&auml;rning med ett spr&aring;k som gnistrar av sk&auml;rpa."
<em><strong>Svenska Dagbladet</strong></em>