En vänskap

<strong>Efterl&auml;ngtad ny roman av f&ouml;rfattaren till <em>St&aring;l </em>och <em>D&auml;r livet &auml;r fullkomligt</em>.</strong>

Om n&aring;gon hade bett Elisa tala om exakt n&auml;r hennes och Beas v&auml;nskap b&ouml;rjade skulle hon inte ha kunnat svara. Var det den d&auml;r kv&auml;llen n&auml;r Beatrice d&ouml;k upp p&aring; stranden &ndash; pl&ouml;tsligt, som en stj&auml;rna som f&ouml;ll ner fr&aring;n himlen? Eller var det senare, n&auml;r de stal ett par jeans i en exklusiv butik och flydde p&aring; sina moppar? Slutet &auml;r hon d&auml;remot s&auml;ker p&aring;, trots att det har g&aring;tt tretton &aring;r g&ouml;r det fortfarande ont.

Numera tror alla att de k&auml;nner hennes b&auml;sta v&auml;n, Beatrice, som har f&ouml;ljare &ouml;ver hela v&auml;rlden. De vet vad hon har p&aring; sig, vad hon &auml;ter och vart hon &aring;ker p&aring; semester. De beundrar henne, avundas henne, hatar henne, dyrkar henne. Men ingen anar den hemlighet som d&ouml;ljer sig bakom leendet som alltid &auml;r exakt likadant, ingen kan f&ouml;rest&auml;lla sig hur det var n&auml;r &rdquo;la Rossetti&rdquo; bara var Bea.

Elisa &auml;r en skygg kvinna, fortfarande bara drygt trettio men kanske lite gammaldags. Hon tycker varken om att visa upp sitt liv eller sociala medier. Men nu vill hon ber&auml;tta historien om deras v&auml;nskap.

Silvia Avallone har skrivit en ny stor roman om v&aring;r tid, om unga kvinnor och klass och Italien, med utg&aring;ngspunkt i fr&aring;gan som vi alla st&auml;ller oss: &rdquo;M&aring;ste man verkligen ber&auml;tta om sitt liv f&ouml;r att det ska existera?&rdquo;