Livet

Våren 1968 är Åsa Moberg tjugo år gammal. Hon bor med den sjutton år äldre dokumentärfilmaren Tor-Ivan Odulf i ett litet hus i Vita bergen utan rinnande vatten. Gymnasiet har hon hoppat av - livet kan inte börja fort nog. Åsa har bestämt sig för att bli textilkonstnärinna. 

Över världen drar ett ungdomsuppror fram. När Gunnar Myrdal i Dagens Nyheter skriver att de unga borde gå ut i strid i Vietnam i stället för att demonstrera hemma sätter sig Åsa Moberg vid skrivmaskinen. I mars det året publiceras hennes första artikel på Aftonbladets kultursida. Texten är en uppgörelse med de äldres självgodhet och gör henne omedelbart till en röst för en ny generation.

Alltsedan sin f&ouml;rsta artikel har &Aring;sa Moberg haft en n&auml;rvarande och st&auml;ndigt nyfiken blick p&aring; samh&auml;llet och kulturen. Hon tog strid mot k&auml;rnkraften, var sexr&aring;dgivare p&aring; Vecko-Revyn och &ouml;versatte Simone de Beauvoirs <em>Det andra k&ouml;net</em>. I <em>Livet</em> r&ouml;r hon sig mellan livets ljus och m&ouml;rker. P&aring; sitt eget &ouml;ppenhj&auml;rtiga s&auml;tt ber&auml;ttar hon om familjen och barndomen, k&auml;rleken och politiken, &aring;ren p&aring; Aftonbladet, och om 1968.

"Tack &Aring;sa Moberg, f&ouml;r att du tog kampen &hellip; Jag fylls av &ouml;dmjukhet n&auml;r jag l&auml;ser om alla g&aring;nger &Aring;sa Moberg var den enda kvinnan i mansdominerade sammanhang."
<em>Ida Ther&eacute;n, Svenska Dagbladet</em>
&nbsp;
"&Aring;sa Moberg skriver som alltid l&auml;tt och levande ... Jag njuter av varje ord."
<em>Ulrika Knutson, Sydsvenskan</em>
&nbsp;
"Det &auml;r en flygande l&auml;sning, engagerande och sj&auml;lvklar i sin stil. Och det &auml;r gripande, utan att n&aring;gonsin bli sentimentalt. &Aring;sa Moberg d&ouml;mer inte ... Det &auml;r om&ouml;jligt att placera in &Aring;sa Moberg i en grupp eller i ett fack. Hon &auml;r alldeles f&ouml;r egensinnig och oberoende f&ouml;r att det ska vara m&ouml;jligt. Och tillg&aring;ng - nja - det har hon v&auml;l haft, men alltid bara genom sitt eget h&aring;rda arbete och sin s&aring; klara blick."
<em>Anneli Dufva, Sveriges Radio P1</em>
&nbsp;
"&Aring;sa Mobergs underh&aring;llande memoarer b&auml;rs fram av lika delar sj&auml;lvf&ouml;rtroende och kompromissl&ouml;shet &hellip; 'Vissa dagar kan jag nuf&ouml;rtiden tycka att jag har fattat hur man g&ouml;r, hur man ska leva', skriver hon mot slutet av biografin. S&aring; ja tack, &Aring;sa Moberg! Se till att leva l&auml;nge nog f&ouml;r att kunna skriva den utlovade 'Livet 2'."
<em>Aase Berg, Dagens Nyheter</em>