Se på mig : en biografi över Zarah Leander
Författare | |
---|---|
Medverkande | |
Förlag | Natur & Kultur Allmänlitteratur |
Genre | Musik och dans |
Format | Inbunden |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 511 |
Vikt | 1076 gr |
Utgiven | 2017-03-18 |
SAB | Ijz Leander, Zarah |
ISBN | 9789127143661 |
Hon kallades Den sista divan - berömd, beryktad och dyrkad som få. Zarah Leander, född 1907 som Sara Hedberg i Karlstad vann sitt anseende som svensk revyartist. Hon skulle komma att bli Nazitysklands största filmstjärna och senare en stor internationell sångerska, känd för sin mörka röst och yviga gester. Hennes eftermäle är fyllt av frågor. Hennes namn har i 70 år burit hela Sveriges ambivalenta hållning till Tredje riket.
Detta är den första svenska biografin över Zarah Leander. Hennes historia innehåller allt från armod till rikedom, förslagenhet, förtvivlan och jublande lycka. I boken framkommer tidigare okända fakta, bland annat om hennes tid i Tyskland. Vilken var hennes skuld, hennes ansvar? Leanders tyska tid - sex år av hennes liv - tillhör världshistorien.
Hon var en kvinna och artist av stort format, en andlig amason. Inte ljuv men väl vacker, begåvad, rolig, ambitiös, passionerad och vänfast. De små orden räckte inte för henne, det visste även hennes vän Karl Gerhard när han presenterade henne: "Gör plats för Zarah, röd som djävulen i håret, vit i själen och med guld i strupen!"
Beata Arnborg, kulturjournalist och författare, har tidigare skrivit uppmärksammade och prisbelönade biografier över Vivi Täckholm, Barbro Alving och Kerstin Thorvall.
"I dag tycks hon mig intressantare än någonsin. Beata Arnborgs gedigna bladvändarbiografi följer Zarah Leander tätt i spåren, med upplysande sidoblickar på det svenska folkhemmets salonger och estrader."
Camilla Lundberg, Dagens Nyheter
"Beata Arnborgs skildring av den viljestarka Zarahs väg från Karlstad till världsberömmelse är medryckande trots sin detaljrikedom. Primadonnans personlighet lyser genom sidorna, och kanske allra mest när hon är utsatt, ansatt och kämpar ... Beata Arnborg tecknar ett rikt porträtt av en sammansatt människa. En utlevande diva som hade sådan scenskräck att hon ofta låg och spydde på toaletten inför sina föreställningar. En self made majorska på sin alldeles egen herrgård, som älskade att ordna storslagna fester och underhålla sina barn och barnbarn. En nazidiva och en bögikon. En människa som köper hem 200 rullar rosa toalettpapper från Wien. Lätt att sammanfatta är hon inte. Vi kommer inte undan henne, som del av vår historia, och spegel av vårt land under det nyss flydda 1900-talet."
Torbjörn Elensky, Svenska Dagbladet
"Visst är det en fantastisk historia journalisten Beata Arnborg berättar - och berättar med både kärlek och omsorg ... Beata Arnborgs hållning till henne är resonerande snarare än fördömande, till skillnad från de flesta i Sverige när hon kom hem 1943. Arnborg relativiserar också hennes skuld genom att påminna om hur många svenskar som sympatiserat med nazismen och behövde en syndabock."
Merete Mazzarella, Upsala Nya tidning
"Ingen har velat, eller snarare vågat, skriva en biografi över artisten Zarah Leander. Beata Arnborg saknar dock beröringsskräck för divan som var Nazitysklands stora filmstjärna under andra världskriget. Resultatet blir ett stort biografiskt verk som är mycket läsvärt Beata Arnborg har genom sin välskrivna biografi räddat minnet av en unik världsartist som på sitt sätt kanske var lite för stor för vårt lilla land. Biografin har även en annan stor förtjänst. Den blir en fin historieskrivning, om svenskt 1930-tal, om kriget, inte minst från tysk horisont, och om den förhoppningsfulla efterkrigstiden, om det ökade välståndet och de stora samhällsförändringarnas tid. Till sist kanske det kan vara på sin plats att låta Zarah Leander själv få uttala sig om sitt liv och sitt öde: 'Ingen ska ömka en människa som har framgång och som det blåser om'. Stolt var ordet!"
Göran Kastlund, Dala-Demokraten
"Spännande sträckläsning ... Artistens anknytning till nazisterna är naturligtvis bokens smärtpunkt och orsaken till att det först nu skrivits en biografi om vår största stjärna. Beata Arnborg rör sig välbalanserat på minerat område, med humor och respekt för föremålet. Här kommer den tredje insikten som Arnborg förmedlar: En bild av Sverige visar sig. Hon var som Sverige. Inte så bra."
Anne Brügge, Arbetarbladet
"Maffiga kvinnor kräver maffiga böcker. Allt annat än en tegelsten hade varit en skymf mot Zarah Leander och det hajar Beata Arnborg som serverar 500 fullmatade biografisidor om vår mörkröstade diva. Mest spännande är åren kring andra världskriget då Zarah var firad filmstjärna i Nazitysklands tjänst. Spionrykten fläckade anseendet men andra menar att hon snarare jobbade för de allierade. Svep fjäderboan om halsen och stornjut mixen av glamour och akademisk noggrannhet i Se på mig."
Jenny Lindh, M-Magasin
"Hon går grundligt till väga och gräver djupt i källorna. Det här är en gedigen och mycket läsvärd biografi som anstår en av våra största stjärnor. Författaren lyckas förmedla något av den oerhörda karisma som gjorde ett sådant intryck på alla som såg eller hörde Zarah Leander när det begav sig ... Arnborg lyckas mer än väl i skildringen av en fascinerande personlighet, komplex och motsägelsefull."
Johan Fingal, Falköpings Tidning
"Nu har journalisten Beata Arnborg skrivit en biografi över Zarah Leander och gått mycket ambitiöst tillväga med intervjuer och arkivarbete i tre år. Resultatet är en fylligare bild av hennes liv med mängder av anekdoter om Zarahs slagfärdighet och också ambitiösare försök att förklara varför hon kunde trollbinda en världspublik med sin fantastiska altröst och magi."
Jan G Andersson, Östra Småland
"Divan som Sverige hatade - för att hon var som Sverige ... Zarah - den stenhårda förhandlaren som söp karlarna under bordet. Detta slagfärdiga, drastiska geni, så sensuell, så kraftfull och annorlunda. Man kan ha sämre förebilder - än att gå sina egna vägar och våga vara queer innan regnbågen ens uppfunnits. Tänk om det faktiskt var hon som låg på kudden intill Ulla Billquist?"
Lotta Lundberg i krönika i Svenska Dagbladet