Kanindansen

Jag hejdar mig och lägger huvudet på sned: Vad heter du förresten?
Bengtson ...
Bengtson, viskar jag och pressar ihop händerna.
Blåsorna spänner, spricker nästan.
Son till Bengt, Bengt-son, poängterar han, vilket han naturligtvis inte hade behövt, men jag spricker i alla fall upp i ett leende och skjuter fram lillfingret: Då är det på tiden att vi hälsar på varann. Ruben Larsson. Son till Ralf Larsson!
Och så hälsar vi, formellt och fint.
Ska di hålla på och fråga mi om saker hela natten eller ska di bli frisk?
Frisk.

Ruben Larsson, Creative Director på Grace Communication, har jobbat lite för mycket. Faktum är att han har jobbat så mycket att han har gått in i vägen, eller rakt genom den.
När Ruben kommer till sans inser han att han ligger på psyket. Det går att inrätta en ny tillvaro där, långt bort från reklamvärldens uppskruvade tempo. Samtidigt verkar det som om han har slunkit igenom något hål, för de normala reglerna gäller inte. Ruben ser kaniner dansa ute på gårdsplanen och en dag står Bengtson, en tomte som Ruben uppskattar till tio till femton centimeter under den röda konformade luvan inför honom. Han är en gammal man med en blick som sett det mesta, och verkar alltid ha en trollformel eller en kur med rölleka på lut. Men så blir Bengtson sjuk, och plötsligt är förhållandet det omvända. Nu är det Ruben som måste hålla ihop.

Tillsammans ger sig de två stukade männen en utbränd reklamare och en medlem ur småfolket ut på en resa genom Sverige.

Rickard Törnkvists skruvade debutroman är en rolig och rörande historia om att vara sjuk och bli frisk, och om att våga satsa på de oväntade möjligheter som livet kan erbjuda.

Rickard Törnkvist (född 1976) debuterar med Kanindansen. Han gillar dystopisk litteratur och Stephen King. En gång i tiden jobbade han själv på reklambyrå men sadlade om och är idag kriminalvårdare. Han bor i Stockholm tillsammans med sin familj.

Viktor Rydberg möter Mad Men /.../ Det hade kunnat bli en Hundraåringen som försvann, minus humorn men med tomtar som pratar ögötska. Kanindansen är dock en klart läsvärd debutroman. // Bakom det ytligt underhållande finns en lyhört skildrad man runt 50 år. Plus hans plötsligt uppflammade men sedan en längre tid latenta livskris: tvivlen, den ärvda rädslan, den maniska otroheten mot sig själv och alla andra."
Norrköpings Tidningar

"Kanindansen är ett skickligt sammanvävt drama som fängslar från första till sista sidan. // Tomtar borde finnas på riktigt. De behövs som räddande änglar när vi inte klarar av vardagens konstiga beslut, när vi inte förmår lyssna inåt och känna med hjärtat hur det borde vara."
Ölandsbladet

Tomte visar vägen i spännande debut /.../ [Romanen] är konsekvent utförd och berättad med en betydande känsla för situationens och fiktionens väsen. // Trots tomtarna och förtrollningen finns det i romanen ett slags litterär realism, en kongruens mellan yttre och inre skeenden. En närvarokänsla i snart sagt varje scen. Född 1972 kan Rickard Törnkvist knappast kallas för lovande. Men hans debutroman väcker mersmak. Inte minst skriver han, särskilt märkbart när kompisarna från Grace besöker honom på hispan, lika grått som skarpt om manlig vänskap, eller bristen på den."
Kristianstadsbladet

Smärtsam skröna med absolut gehör /.../ Många författare har försökt sig på det. Men det är inte så många som lyckats. Att skildra en människas psykiska sammanbrott är inte så enkelt som det kan verka. // Få har kunnat göra det på ett trovärdigt sätt. Selma Lagerlöf kunde det, liksom Agnes von Krusenstjerna och Göran Tunström. Därför blev jag lika överraskad som glad när en debutant i den svenska författarvärlden kliver rakt in med sin litterära gestalt till en akutavdelning på en psykiatrisk klinik i Stockholm och börjar en berättelse som är sanslöst bra. Här finns ett absolut gehör i skildringen av ett psykosgenombrott i en människas liv och ett lika ohejdat humoristiskt fabulerande kring vad som kan göra en sådan kris till mognad och utveckling. // Rickard Törnkvist skriver empatiskt, roligt och med ett flödande språk. Lika mycket mustig skröna som smärtsam skildring av ett psyke i upplösning. Välkommen till författarvärlden Rickard Törnkvist! Du får gärna bli en långlivad hustomte i min bokhylla."
Östgöta Correspondenten

Formidabelt kul om tomtar på loftet /.../ Hej vad det går! Törnkvist får läsaren att känna sig lika speedad som Ruben. Killen är en synonym till stirrig. I ett avsnitt i boken kör han bil med munnen full av kokablad och en dödligt sårad hustomte vid namn Bengtzon (två äpplen hög) på passagerarplats för transport till en väntande älg.
Faktum är man inte på något vis har känslan av att befinna sig i en saga. Kanindansen är närmast att beteckna som en modern storstadsskröna. Liknande spattiga män som löper amok finns också hos Kari Hotakainen (ännu en före detta reklamman) och pseudonymen Hans Koppel.
Rickard Törnkvist må ha fallenhet för dråpliga formuleringar, han lyckas ändå väl i gestaltningen av Rubens sjuka sinnestillstånd. Jag kommer faktiskt att tänka på Kristoffer Ahlströms ömsinta, mycket allvarsamma Stockholmsroman Ett liv för lite härom året, om superintelligent pojke som växer upp till en deprimerad man, och skildringen av hur huvudpersonens snabba hjärna bäddas in i tabletternas bomull."
Arbetarbladet

Viktor Rydberg möter Mad Men