Jag är Hill

Den 22 februari 1911 avled Carl Fredrik Hill i sviterna av en lunginflammation, sextiotvå år gammal. Vid sin död var han som konstnär fullständigt okänd. Hundra år senare sålde Bukowskis en av hans målningar för 9 800 000 kronor.

Lund 1904. I trädgården pågår förberedelserna inför en fest. Konstnären lever ett stillsamt liv på övervåningen i barndomshemmet efter långa vistelser på psykiatriska sjukhus. Den här morgonen har han som vanligt fått fyra pappersark att rita på av systern. Han är samtidigt instängd och fri.

"Jag är Hill" berättar om uppväxten, revolten mot fadern, det mödosamma konstnärslivet i Paris, ensamheten och det inre kaos som slutligen bröt ner honom. Men framförallt om modern, som genom alla prövningar älskar honom och står vid hans sida. Det här är också berättelsen om henne.

Många svenska poeter, bland dem Eva Ström, Birgitta Trotzig, Lars Norén och Ann Jäderlund, har inspirerats av Hill. Spår av deras diktning ekar genom Kristofer Flensmarcks måleriska roman. "Jag är Hill" gestaltar också en konstnärs försök att hålla upp en spegel åt en annan konstnär i en annan tid.

<strong>Kristofer Flensmarck</strong> är bosatt i Malmö. 2005 debuterade han som poet och har sedan dess utkommit med flera diktsamlingar, bland annat den uppmärksammade "Almanacka" (2009). "Jag är Hill" är hans första roman.

”Kristofer Flensmarck berättar enkelt, vackert, försiktigt, med Hills egna konstverk i centrum. Målningar som han försöka göra till egna små berättelser i texten. Det är ömsint och känsligt gjort.”
Maria Schottenius, Dagens Nyheter

”Kristoffer Flensmarck bygger försiktigt upp sitt porträtt med fragment från många som tidigare närmat sig konstnären, krupit ut ur hans kappa. Språket är distinkt och vackert, ingenting onödigt, mycket rymd.”
Ulrika Knutson, SR Kulturnytt

”Utan utsvävningar beskriver Flensmarck dagar, landskap och sinnesstämningar precist och poetiskt. Också när Hill drabbas av hörselhallucinationer, förföljelseidéer och ångest lyckas Flensmarck, utan att romantisera sjukdomen, teckna ett trovärdigt porträtt av en ung man för vilken konsten betyder allt. /…/ Kristofer Flensmarcks roman är i sitt knappa, nertonade format stark och vacker, och skriven med känslighet och kunskap i ett svårt ämne.”
Eva Ström, Skånska dagbladet

”Med hjälp av samplade diktfragment från ett tjugotal poeter och - stundom redigerade - brev bygger han ett smärtans collage. /…/ Flensmarcks roman samlar ett århundrade av minnen.”
Ulrika Stahre, Aftonbladet

”Det är riktigt skickligt gjort.”
John Sjögren, Svenska Dagbladet

Med hjälp av samplade diktfragment från ett tjugotal poeter och - stundom redigerade - brev bygger han ett smärtans collage.