Det ondas blommor

Om Baudelaire hade levt i dag hade han förmodligen hetat Brooke Candy eller Lana del Rey och skrivit låtar om mörka paradis, nihilistisk utlevnad i gudlös tomhet och gäckande rådjursögda män i blekt månljus ... vederkvickande och våldsam läsning.

<em>Isabelle St&aring;hl, Svenska Dagbladet</em>

F&aring; diktsamlingar har haft s&aring; stor betydelse som <em>Det ondas blommor</em> (Les fleurs du mal), som f&ouml;rsta g&aring;ngen utgavs 1857, ett halvsekel f&ouml;re den lyriska modernismen som den f&ouml;regriper och inspirerar. Baudelaires dikter handlar b&aring;de om det eviga s&ouml;kandet efter mening och om det som &auml;r specifikt f&ouml;r moderniteten: h&auml;r finns storstaden, anonymiteten, det artificiella, tristessen och tomheten. B&aring;de tematiken och det starka bildspr&aring;ket talar tydligt till en nutida l&auml;sare genom seklerna. Chocken har lagt sig, men fr&aring;gorna s&ouml;ker vi fortfarande svar p&aring;.

Charles Baudelaire (1821-1867) anses vara modernismens fader. Hans nyskapande spr&aring;k och bilder gav honom m&aring;nga fiender - hans viktigaste verk, <em>Det ondas blommor</em>, d&ouml;mdes f&ouml;r osedlighet n&auml;r det kom ut - och har inspirerat generationer diktare.

Med en introduktion av litteraturprofessorn Anders Cullhed.

Om Baudelaire hade levt i dag hade han f&ouml;rmodligen hetat Brooke Candy eller Lana del Rey och skrivit l&aring;tar om m&ouml;rka paradis, nihilistisk utlevnad i gudl&ouml;s tomhet och g&auml;ckande r&aring;djurs&ouml;gda m&auml;n i blekt m&aring;nljus ... vederkvickande och v&aring;ldsam l&auml;sning.

<em>Isabelle St&aring;hl, Svenska Dagbladet</em>

H&auml;r b&ouml;rjar modernismen, h&auml;vdar m&aring;nga och med r&auml;tta. Baudelaires rysningar fr&aring;n 1857 &auml;r h&ouml;gst giltiga i dag och fortfarande m&auml;rkligt samtida. Nyutg&aring;va av Ingvar Bj&ouml;rkesons tolkningar fr&aring;n
1986 med f&ouml;rord av Anders Cullhed. Ett m&aring;ste p&aring; s&auml;ngbordet.

<em>Jonas Thente, Dagens Nyheter</em>