Personlighetsstörningar : uppkomst och behandling i ett utvecklingspsykopatologiskt perspektiv

Patienter med personlighetsstörningar utgör en stor grupp bland dem som kommer i kontakt med psykiatrin. Personlig-hetsstörningar döljs emellertid ofta av mer framträdande symtom, t ex ångest eller depressiva tillstånd. Ur behandlings-synpunkt är därför identifieringen av personlighetsstörningar av största vikt.

Boken diskuterar definitions- och klassifikationsproblem liksom bedömnings- och skattningsförfaranden. För att ge förståelse för utvecklingen av personlighetsstörningar nyttjas begreppet personlig sårbarhet, där såväl biologiska som kulturella och psykosociala aspekter tas upp. Piagets, Sterns och Bowlbys teorier utgör en stomme i framställningen. Tonvikten ligger på den kognitiva psykoterapins principer, men med de modifikationer som blir nödvändiga när det gäller svårare störda patienter.

Även andra terapiformer förutom den kognitiva psykoterapin behandlas i boken, och exempel ges på en del mindre vanliga terapeutiska strategier. Boken betonar möjligheten till en integrering av olika terapimodeller.

Carlo Perris (19282000) var professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet och leg psykoterapeut. Han var ordförande i Svenska Föreningen för Kognitiv Psykoterapi, förestod Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi och anlitades som föreläsare och handledare vid ett flertal behandlingsenheter för psykiskt svårt störda människor. På Natur och Kultur har tidigare utgivits: Kognitiv terapi i teori och praktik (1986, 1996) samt Ett band för livet (1996).

Hjördis Perris är leg psykolog, leg psykoterapeut och docent i medicinsk psykologi vid Umeå universitet, samt även verksam som handledare.