Det sköna med skönlitteraturen. 2, Modernt och omodernt men samtida
| Serie | Svenska akademien |
|---|---|
| Författare | |
| Medverkande | |
| Förlag | Norstedts |
| Genre | Litteraturvetenskap |
| Format | Häftad |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 184 |
| Vikt | 324 gr |
| Utgiven | 2012-04-24 |
| SAB | G.58 |
| ISBN | 9789113046051 |
Svenska Akademiens Nobelbibliotek har sedan början av 1990-talet, i samarbete med Regionbibliotek Stockholm, arrangerat föreläsningar i modern skönlitteratur för anställda i bokbranschen. 2009 publicerades tolv av dessa föreläsningar i Svenska Akademiens skriftserie under titeln Det sköna med skönlitteraturen: introduktioner till den samtida litteraturen på Nobelbiblioteket. Nu kommer en ny antologi med tio föreläsningar under titeln Det sköna med skönlitteraturen 2: modernt och omodernt men samtida.
Liksom i tidigare antologi finns översikter av några språks skönlitteratur genom direkta nedslag i rumänsk (av Marius Chivu), rysk (av Kristina Rotkirch) och spanskamerikansk (av Ulf Eriksson) prosa.
Översättarnas stora betydelse för att vi skall få tillgång till all världens viktiga litteratur framgår särskilt av Magnus Berghs Panache-modern skönlitteratur i svensk översättning och Maria Ekmans Modernt och omodernt: att översätta nyskrivet och klassiker.
Novellens pånyttfödelse i Sverige på 1990-talet och framåt beskriver Barbro Ståhle Sjönell ingående i sitt bidrag. En litteratur som på liknande sätt vuxit i popularitet de senaste decennierna, skräcklitteraturen , från gotik till fantasy, förtydligas av Mattias Fyhr.
Självbiografiska romaner, eller litterär självframställning, som blivit allt vanligare under senare år, har sina många föregångare hos modernister i exil som Arne Melberg lyfter fram.
Att den digitala utvecklingen påverkar både författarnas och läsarnas positioner och arbetssätt visar Magnus William-Olsson (i bidraget Postdigital poesi) och Petra Söderlund (Med livet som insats. Om bokprat på Internet).
Ambitionen med Det sköna med skönlitteraturen är att försöka ge bakgrund och inspiration till den väsentliga skönlitteratur som skrivs idag.
Föreläsarna som bjuds in är alla specialister knutna till universitet eller till litterär kritikerverksamhet. Många har också direkt anknytning till Nobelbiblioteket som låntagare och forskare.
Liksom i tidigare antologi finns översikter av några språks skönlitteratur genom direkta nedslag i rumänsk (av Marius Chivu), rysk (av Kristina Rotkirch) och spanskamerikansk (av Ulf Eriksson) prosa.
Översättarnas stora betydelse för att vi skall få tillgång till all världens viktiga litteratur framgår särskilt av Magnus Berghs Panache-modern skönlitteratur i svensk översättning och Maria Ekmans Modernt och omodernt: att översätta nyskrivet och klassiker.
Novellens pånyttfödelse i Sverige på 1990-talet och framåt beskriver Barbro Ståhle Sjönell ingående i sitt bidrag. En litteratur som på liknande sätt vuxit i popularitet de senaste decennierna, skräcklitteraturen , från gotik till fantasy, förtydligas av Mattias Fyhr.
Självbiografiska romaner, eller litterär självframställning, som blivit allt vanligare under senare år, har sina många föregångare hos modernister i exil som Arne Melberg lyfter fram.
Att den digitala utvecklingen påverkar både författarnas och läsarnas positioner och arbetssätt visar Magnus William-Olsson (i bidraget Postdigital poesi) och Petra Söderlund (Med livet som insats. Om bokprat på Internet).
Ambitionen med Det sköna med skönlitteraturen är att försöka ge bakgrund och inspiration till den väsentliga skönlitteratur som skrivs idag.
Föreläsarna som bjuds in är alla specialister knutna till universitet eller till litterär kritikerverksamhet. Många har också direkt anknytning till Nobelbiblioteket som låntagare och forskare.
