Tröst för ett tigerhjärta
| Författare | |
|---|---|
| Förlag | Norstedts |
| Genre | Lyrik |
| Format | Inbunden |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 135 |
| Vikt | 344 gr |
| Utgiven | 2009-10-29 |
| SAB | Hc.03 |
| ISBN | 9789113022079 |
Tröst för ett tigerhjärta skulle Margareta Renbergs andra diktsamling heta. Men den blev aldrig färdigställd före hennes död 2005.
Nu har poeten Gunnar Harding gått igenom hennes efterlämnade dikter, vilka publiceras tillsammans med en efterlängtad nyutgåva av debuten En tatuerad dams memoarer från 1974.
Margareta Renberg gick på Konstakademin när hon visade några dikter för Ulf Linde, som i sin tur kontaktade Gunnar Harding som var redaktör för Lyrikvännen. Ett år senare publicerades En tatuerad dams memoarer, vilken kom att bli en av 1970-talets allra mest omtalade diktsamlingar. I dikterna kombinerades fantasins piruetter med en metallisk skärpa - och hela tiden fanns där hennes typiska mörka och genomskådande blick, den som var lika framträdande i hennes bildkonst.
Men sedan blev det inga fler böcker. Själv skrev hon en programförklaring som sannolikt förklarar varför en av våra mest märkvärdiga poetiska begåvningar skrev så få dikter:
Vill jag alls bli sedd?
Jag vet inte.
Det vore kanske bra för affärerna, men en distraktion i arbetet.
Jag vill se något.
Nu har poeten Gunnar Harding gått igenom hennes efterlämnade dikter, vilka publiceras tillsammans med en efterlängtad nyutgåva av debuten En tatuerad dams memoarer från 1974.
Margareta Renberg gick på Konstakademin när hon visade några dikter för Ulf Linde, som i sin tur kontaktade Gunnar Harding som var redaktör för Lyrikvännen. Ett år senare publicerades En tatuerad dams memoarer, vilken kom att bli en av 1970-talets allra mest omtalade diktsamlingar. I dikterna kombinerades fantasins piruetter med en metallisk skärpa - och hela tiden fanns där hennes typiska mörka och genomskådande blick, den som var lika framträdande i hennes bildkonst.
Men sedan blev det inga fler böcker. Själv skrev hon en programförklaring som sannolikt förklarar varför en av våra mest märkvärdiga poetiska begåvningar skrev så få dikter:
Vill jag alls bli sedd?
Jag vet inte.
Det vore kanske bra för affärerna, men en distraktion i arbetet.
Jag vill se något.
