Krabbans gång

Den 30 januari 1945 sänktes det tyska fartyget Wilhelm Gustloff av en rysk ubåt i Östersjön. Ombord fanns 10 000 tyska flyktingar, mest kvinnor och barn. I Krabbans gång berättar Günter Grass om denna katastrof i andra världskrigets slutskede. Den som för ordet är den yngste överlevande från förlisningen, Paul Pokriefke, som föds mitt i infernot på den sjunkande båten, son till Tulla Pokriefke, som här återkommer från Danzig-trilogin. Här knyter författaren alltså an till sina tidiga mästerverk, och tecknar samtidigt en myllrande bild av ett tyskt trauma som först på senare år har börjat diskuteras: de oskyldiga tyska offren för kriget. Genom att följa fartyget Wilhelm Gustloffs historia fram till undergången lyckas Grass förmedla en tidsbild och en historiekritik med stor litterär kraft.

Utifrån sjökatastrofen växer också berättelsen om skeppet Wilhelm Gustloff fram, om dess historia från sjösättning till förlisning, från det att det först fungerade som semesterfartyg för arbetare i Nazityskland, för att sedan bli trupptransportfartyg under krigets upptrappning och slutligen flyktingskepp under dess slutskede, när Röda armén ryckte allt närmare Tysklands gränser. Men vi får också återblickar till den Wilhelm Gustloff som givit skeppet dess namn, en nazistisk uppkomling som blivit martyr efter att ha dödats av en judisk man vid namn David Frankfurter. Även den ryske ubåtskapenen Aleksander Marineskos biografi återberättas, fram till avfyrandet av de tre torpeder som kommer att sänka Wilhelm Gustloff. Så blir Krabbans gång ett kalejdoskop av fakta och fiktion.

Krabbans gång blev genast en stor succé när den utkom i Tyskland 2002. Den har blivit mycket omdebatterad, eftersom den nedtystade historien om Wilhelm Gustloff främst varit ett vapen i händerna på högerextremister, vilka har sett fördrivningen av den tyska befolkningen i öst som en av andra världskrigets stora förbrytelser. Günter Grass räds som vanligt inte de riktigt svåra frågorna. ”Man får inte överlåta detta viktiga ämne till de högerradikala”, har han sagt.