Min son fäktas mot världen

Små barn känner av skalv som lämnar de vuxna människorna oberörda. De sitter som fåglar på gamla telefontrådar och avlyssnar hemliga och allvarliga samtal och sedan lyfter de och flyger mot ljuset eller störtar brända mot jorden.

Den 16 mars1928 blev en ödesdiger dag för Rafael Häger, en vändpunkt i hans liv. Han arbetade som vaktmästare i skolan i den lilla byn på Österlen och var så skicklig med täljkniven att man också anlitade honom som slöjdlärare. Han älskade sin Elise och tillsammans hade de sonen Gilbert, drygt ett år gammal. En söndag i mitten av november bjöd svågern honom med till Brösarp och den lilla inhägnade skogen där en av vännerna hade jakträtt. Svågern hade bil men Rafael kom på cykel. Efter jakten samlades männen och åt och drack, men vid niotiden bröt Rafael upp. Han föreslog att svågern, som druckit rejält, skulle stanna över natten hos värden, men denne envisades med att köra och övertalade Rafael att följa med. Tio minuter senare for bilen av vägen i hög hastighet. Svågern kastades ur bilen och omkom omedelbart, Rafael hade slungats över på förarsidan och var svårt skadad. Och trots att Rafael saknade körkort och aldrig körde bil dömdes han till dryga dagsböter för att ha vållat olyckan.   Det dröjde många år innan Gilbert fick veta vad som hänt. Men en dag skrek grannpojkarna efter honom att hans far var en mördare. Och Gilbert förstod så småningom varför fadern börjat dricka i smyg.  Gilbert växer upp och får arbete som mejerist i Lunnarp. Han lär sig språk och tillsammans med sin käresta Ingrid företar han många resor i världen och har faktiskt träffat Dalai Lama och Dag Hammarskiöld. Om detta berättar han många år senare för trettonårige August, som han vet älskar historier från fjärran land.  August är författarens son, som sommarbor på Österlen och nu får hjälp av den pensionerade Gilbert att laga växlarna på sin cykel. Gilbert visar honom också en skatt som inte vem som helst får se ¿ ett par hundra figurer från byn som hans far och han själv snidat av ene.

Så väver Björn Ranelid samman det verkliga livet med fiktionen i denna stora episka berättelse om livet i en by på Österlen, en roman som sträcker sig från 1928 fram till idag. I centrum står tre fäder och tre söner ¿ Rafael Häger och hans son Gilbert, Nils Anker och hans son Preben, och slutligen Björn Ranelid och hans son August ¿ och naturligtvis har kvinnorna runt omkring dem en avgörande betydelse. Genom brev som infogas i romanen inviger Björn Ranelid sin son i vuxenlivets alla mysterier och han diskuterar också begrepp som skuld och oskuld, solidaritet, engagemang. Med stor berättarglädje och på sin vackraste prosa ger oss Björn Ranelid ännu en fängslande och uppfordrande roman.