Åtel

”En man och en kvinna bygger sitt hus, bär in och sorterar, rör sig / runt varandra i allt trängre cirklar / I hög hastighet kolliderar de / Faller samman”. I Jörgen Linds diktsamling råder intimsfärens hårda inre tryck. Samtidigt läcker världen och en våldsammare ohanterlighet in: ”De kommer i långa, smala led / längs banvallen. Jag följer / den vindlande texten med tunna / fingrar.”