Flickan som inte bad om lov

Flickan som inte bad om lov är en familjeroman från 20-talets borgerliga Stockholm och från Paris och Rivieran. Mot varandra står två generationer men också olika livsstilar hos ungdomen.    Huvudpersonen är Catrin Jennick, barnbarnsbarn till Catrin Ambrosia i Alice Lyttkens stora romanserie från Gustav III:s tid. Catrin är professorsdotter och hennes mor är en kraftfull dam som skriver romaner och kämpar för kvinnans rättigheter men som inte har särskild förståelse för sina närmastes svårigheter och bekymmer. I förhållandet till dottern röjs en motsättning, inte bara mellan generationerna utan också mellan olika människotyper. Catrin är en oerfaren oskuld som kommer in i ett gäng förmögna ungdomar där man lever efter 20-talets nya frigjorda principer. Hennes förhållande till en ung medicinare driver henne in i en svår konflikt både känslomässigt och praktiskt. För att komma över den skickas Catrin till släktingar vid franska Rivieran, där hon får uppleva en ny, mondän miljö och har stora framgångar tack vare sin blonda nordiska skönhet. Men liksom sin farfars mor Catrin Ambrosia är hon en flicka med självständiga åsikter och integritet och låter sig inte imponeras av pengar, titlar och ytlig elegans eller dras in i dekadent nöjesliv. Hon har sett krigets ohyggliga verkningar i Europa och blivit medveten om kontrasten mellan de nyrikas liv och de utarmade massornas. I sin kloka, tänkvärda och medryckande bok visar Alice Lyttkens samma vitalitet och berättarglädje som i serien om Catrin Ambrosia och liksom hon kunde återkalla den gustavianska tiden har hon också förmått återuppväcka det s.k. glada 20-talet med dess borgerliga vällevnad men med jäsande oro under den förföriska ytan.

Fortsättes av: Att vara någon och Ljug mig en saga