Yngling på guld

”Fräck konstkupp mot Nationalmuseum – stort pådrag i natt efter beväpnade rånare.”

”En tavelkupp vars brutalitet och fräckhet saknar motstycke i svensk kriminalhistoria.”

Dagstidningarnas förstasidor 23 december år 2000. Vad hade hänt? En mycket liten tavla som i fyrtiofyra år hängt ganska obemärkt på en vägg i den holländska 1600-talssamlingen på Nationalmuseum hade blixtsnabbt klippts ner med avbitartång av en beväpnad svartklädd man och förts bort.     Vad var det för tavla? Ett ovärderligt självporträtt av Rembrandt Harmenzoon van Rijn, framställt i Leiden 1630. Utfört med finslipad kopparplåt som grund, täckt med bladguld och bemålat. Ett konsttekniskt genombrott. Tavlans tillkomst och vandring genom historien och runt i Europa är i sig ett äventyr med olika ägare och placeringar innan den till sist 1956 kommer till Nationalmuseum, inköpt för 110.000 kronor. För att en dag bli stulen. Fruktlösa försök gjordes av rånarna för att få tavlan såld. En kvalificerad spaningsprocess, där telefonavlyssning spelade en viktig roll, i samarbete med FBI ledde så småningom till domar för grovt rån, häleri och en spektakulär upplösning. I september 2005 kunde tavlan återbördas till museet.

Yngling på guld är en faktabaserad roman uppbyggd i tre delar: brottet, historien och efterspelet. Brunner lyckas på ett mästerligt sätt väva samman intervjuer med spaningsledning, rånare, personal på anstalter och häkten samt utdrag ur förhörsprotokoll med konsthistorisk arkivforskning kring ett mästerverk som av Sotheby´s värderats till 290 miljoner. Det blir en mycket närgången och förtätad verklighetsskildring och samtidigt en djupdykning i 1600-talets holländska konstvärld. Ett kraftprov!