Frågan om varför inte fler böcker trycks på återvunnet papper har engagerat. Alf Linder på Scandbook menar att det finns utmaningar med återvunnet och lämnar samtidigt fem tips på hur förlag kan trycka mer klimatsmart.
Replik på debattinlägget ”När ska bokbranschen ta sig an klimatfrågan på allvar?” av Marie Tomicic, Olika Förlag, Robert Sabelström, ClimateHero och Adam Wallin, We Don’t Have Time.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
För det första stöttar jag Markus Guldstrands inlägg till 100% och medger också att det är en komplex situation.
Det krävs mycket omfattande kunskap i ämnet för att ge uttryck för olika åsikter på ett seriöst och faktabaserat sätt.
En bakgrund till problemet med återvunnet papper är att det under de senaste 10 åren lagts ned enormt många pappersbruk i Europa som gjort papper av färskfiber.
Dessa behövs för att göra returpapper. Framför allt gäller det olika typer av tidnings- och journalpapper där återvinningsgraden är stor.
Exempelvis är den gråpapp vi använder till hårdbundna pärmar är gjorda av returfiber. Denna papp ökar hela tiden i gramvikt utan att öka i tjocklek. Orsaken är att kvaliteten på returfiber blir allt sämre med åren så man måste sortera bort de minsta/sämsta fibrerna för få till en bra kvalitet. Lite förenklat kan man säga att det går att återvinna papper 6-7 gånger men med försämrat resultat.
I övrigt finns det fördelar att ta papper från Sverige eller Norge då den elförbrukning man använder oftast är fossilfri. Vidare använder flera bruk av dessa egen ångpanna som eldas med flis eller annat brännbart.
Våra jämförelser mellan olika bruk visar också att de svenska och Norska pappersbruken ligger i framkant och har extremt låga avtryck i jämförelse med de flesta bruk från andra länder.
I grunden måste man också skilja på trähaltigt och ”träfritt” papper. För den oinvigde så innehåller träfritt papper träråvara men från lövträd och inte barrträd. I tidernas begynnelse innehöll ”träfritt” papper mest lump från bomull.
Ett av skälen att använda ett träfritt papper är att det är åldersbeständigt. Detta krav kan inte uppfyllas av ett återvunnet papper. Vidare ger ett träfritt papper oftast en finare yta vilket ger bättre bild och färgåtergivning. Ett papper gjort på färskfiber är också styvare och starkare.
Det trähaltiga papper vi använder från Holmen är i huvudsak tillverkat av restprodukter från deras sågverk. Träden som används till sågverken kommer i huvudsak från egen skog som återplanteras. Man fäller per definition inga träd för att göra massafiber. Det är de delar av trädet som inte kan användas i sågverket som blir massafiber. Grantoppar, grenar och spån.
Betänk också på att det går åt mycket frakt till att göra returfiberbaserat papper. Ofta långa sträckor.
Vidare kan man också se själva boken som en kolsänka vilket faktiskt stämmer. Ingen annan mediabärare lagrar kol lika bra som den fysiska boken!
Slutligen så är det till syvende och sist ditt val av papper och tryckeri som utgör den största mängden Co2-avtryck i din bok.
Tala med ditt tryckeri, vi vet skillnaderna.
5 råd för minskat CO2-avtryck.
Här kommer fem enkla råd för att minimera dina risker med avskogning och CO2-avtryck.
1. Välj ett tryckeri som kan FSC-certifiera din produkt. Detta är idag det bästa sättet att förhindra avskogning.
2. Välj ett papper med lågt Co2-avtryck med hänsyn taget till dina övriga krav.
3. Välj ett tryckeri som är anslutet till ClimateCalc då kan man lättare kan redovisa och rådgöra med dig på ett faktabaserat sätt för att ta rätt beslut.
4. Välj gärna ett papper som är producerat i Sverige eller Norge. Orsaken är att man som få länder har fossilfri el vilket ger ett lågt avtryck.
5. Minimera transporterna mellan pappersbruk, tryckeri och ditt lager.
Alf Linder
Platschef, Scandbook Falun
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
