Bokhandlareföreningen har tagit fram fem förslag som ska bidra till att säkra den fysiska bokhandelns framtid när konkurrensen från digitala böcker ökar. Bland annat vill man se etableringsstöd för nya bokhandlare och få kommuner att direktupphandla från den lokala bokhandeln.
– Bokhandeln är mer än bara en plats där böcker säljs. Den är också en kulturell mötesplats och en viktig del av det lokala samhället. Vi behöver politiska åtgärder som stärker bokhandeln så att den kan fortsätta främja läsning och litteratur, säger Maria Hamrefors, ordförande för Svenska Bokhandlareföreningen, i ett pressmeddelande.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Hon menar att i det svenska litteraturpolitiska landskapet glöms en avgörande aktör ofta bort – bokhandeln.
”Trots dess centrala roll som mötesplats för litteratur, läsare och författare är bokhandeln allt för ofta osynlig i politiska diskussioner om litteraturens framtidför ofta osynlig i politiska diskussioner om litteraturens framtid” skriver Bokhandlareföreningen.
På det litteraturpolitiska toppmötet på Bokmässan i Göteborg idag presenterar Svenska Bokhandlareföreningen fem konkreta förslag för att säkerställa bokhandelns överlevnad och tillväxt i hela Sverige.
Fem förslag för bokhandelns överlevnad:
1. Stärk lokal bokhandel genom direktupphandlingar
I dag går majoriteten av den offentliga sektorns bokinköp till en enda aktör – Adlibris. Bokhandlareföreningen uppmanar kommuner, regioner och statliga myndigheter att göra fler direktupphandlingar med den lokala bokhandeln för att värna mångfalden.
– Våra skattepengar ska givetvis användas effektivt, men att ensidigt fokusera på pris i upphandlingarna gör att man går miste om andra värden och i praktiken sätter konkurrensen ur spel, säger Maria Hamrefors.
2. Öronmärk medel för läsfrämjande aktiviteter i bokhandeln
Genom att skapa särskilda bidrag för bokhandelns läsecirklar, författarbesök och andra evenemang kan man stärka bokhandeln som en central aktör för att främja litteratur och läsning.
3. Inför kulturcheckar för unga
Ge ungdomar kulturcheckar som de kan använda för att köpa böcker och andra kulturprodukter, en modell som framgångsrikt prövats i andra EU-länder. Detta skulle stärka läsningen och bidra till att fler unga konsumerar kultur på sina egna villkor.
4. Etableringsstöd för nya bokhandlar
Hälften av Sveriges kommuner saknar bokhandel. För att bryta denna trend föreslår föreningen stöd till entreprenörer som vill starta bokhandlar – en insats som inte bara gynnar litteraturen utan också bidrar till levande stadskärnor.
5. Kreditgarantier vid generationsskiften
Många bokhandlar riskerar att stängas vid ägarbyten, särskilt på mindre orter. Ett system med kreditgarantier kan underlätta övergången och säkerställa att bokhandlar överlever och den nedåtgående trenden bryts.
Bokhandlareföreningen påpekar att i en tid då algoritmer styr mycket av vad som visas i digitala kanaler blir bokhandelns personliga service allt viktigare. Särskilt för böcker som barnlitteratur och illustrerade fackböcker är bokhandelns kunniga personal ovärderlig för att guida köpare rätt.
– Bokhandeln har en viktig uppgift att lyfta fram litteraturens bredd och tillgänglighet. Utan den fysiska bokhandeln riskerar många titlar att försvinna i digitaliseringens brus, säger Maria Hamrefors.
Bokhandlareföreningens förslag syftar till att säkerställa att bokhandeln, som en central aktör i litteraturens ekosystem, kan fortsätta spela sin roll i att främja läsning och litteratur i hela Sverige. Nu är det upp till politiker och beslutsfattare att agera.
Boktuggs analys
Intressanta förslag. Etableringsstöd är nog långsökt då varken kommun eller stat brukar vara intresserade av att gynna enskilda näringsidkare. Det blir lätt att ställa sig frågan: varför just bokhandeln och inte någon annan som vill öppna butik i en annan bransch?
Direktupphandlingar är mer intressant och egentligen borde det inte vara omöjligt. Men det krävs kanske att Akademibokhandeln, Ugglan och föreningen slår sig ihop och anlitar en expert på upphandlingar för att se ifall de kan lämna anbud till upphandling av ramavtal. Eftersom biblioteksböcker idag utrustas med rfid och annat redan hos återförsäljaren kanske det måste göras centralt innan böckerna levereras till den lokala bokhandeln.
Många bibliotek skulle förstås kunna göra direktupphandlingar redan idag men då uppkommer samma fråga som med etableringsstöd – varför just bokhandeln? Och i bibliotekets budget uppstår då frågan om det är viktigare att handla böcker lokalt än att handla fler böcker för samma budget?
Kreditgarantier skulle vara intressant för många branscher där generationsskiften väntar.
När det gäller punkt 2 känns det som ett av de starkaste korten. Men där är närmast frågan: kommer författarna att få del av kakan i form av arvoden för författarbesök då? En fråga som många författare ställer sig även de kommande dagarna på Bokmässan.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!