Bjuvs bibliotek ligger mitt i ortens centrum. Här påverkar samtiden biblioteket i en riktning till att vara så långt mycket mer än bara en plats för bokutlåning.
Bjuv är huvudort i en arbetarkommun. Samhällets rötter finns i gruvproduktionen som en gång var ortens nav. Under hela byn sträcker sig fortfarande tunnlarna kors och tvärs och där gruvarbetarna en gång i tiden tog sig ner under marken för att tjäna sitt levebröd, finns idag ett litet museum. På 40-talet öppnade Findus i Bjuv och under flera decennier framöver skulle fabriken komma att bli en betydelsefull näring för Bjuvsborna både ekonomiskt och socialt – fabriken försåg inte bara många med arbete utan hade också funktionen som brobyggare människor emellan. Detta har skapat ett Bjuv där många invånare fram till idag helt enkelt arbetat sig uppåt och genom livet.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Jag träffar bibliotikarie Malin Skön på kommunens huvudbibliotek som ligger i Folkets hus mitt i Bjuv. Hon tror att en orts prägel påverkar vilken roll biblioteket i sin tur får.
– I en arbetarkommun ser det annorlunda ut än vad det gör i en universitetsstad, säger Malin. I Bjuv finns det inte så mycket mer kultur än biblioteket. Vi har inte så många konkurrenter till våra arrangemang och som en av få kulturella platser blir vi då också extra viktiga. Vår chef Catarina Månsson är kommunens kulturchef och hon har i uppdrag att se till att det ordnas kulturell verksamhet i samhället. Därför har vi filmdagar, gatuteater, bokcirklar och annat utöver den ordinarie biblioteksverksamheten.
Men trots att biblioteket får ett större ansvar som kulturens ansikte utåt har kommunens ringa storlek sina fördelar.
– Det är lätt att få till saker i en liten kommun med mindre organisation, säger Malin.
Den stora flyktingströmmen har påverkat Bjuvs biblioteket kraftigt – besökarantalet stiger när många behöver en plats att vända sig till med frågor eller få en stunds sysselsättning på. Men det är inte bara för att låna böcker man söker sig hit. Många behöver hjälp med att kopiera, skriva ut, låna böcker till SFI-undervisning eller helt enkelt få hänga en stund.
– En del av de som kommer har inte ens en dator hemma, säger Malin. Då blir det viktigt att vi kan hjälpa dem. Mångspråkiga är en av våra målgrupper och den biten har fullkomligt exploderat. Vi försöker möta upp det med bland annat ett språkcafé som är väldigt välbesökt.
Men samtidigt som besöksstatistiken går upp så går utlåningsstatistiken ner. 2014 hade biblioteket 97 191 st utlån varav 92 st var e-boksutlån. 2016 var siffrorna för utlån 77835 st varav 1102 st e-boksutlån.
Malin tror att minskningen har flera orsaker:
– Det finns så mycket annat att göra nu som att se på tv eller spela dataspel, säger hon. Sen lånar en del låntagare e-böcker via hemsidan. Fast det viktigaste för oss är inte antalet utlån utan hur många besökare vi har.
Lånestatistiken kan dessutom vara ett ganska vanskligt mätverktyg på hur mycket en litterär upplevelse faktiskt ger den enskilda läsaren.
– Jag tänker att det är ju bättre om en nyanländ lånar en bok, har den länge och tar sig igenom den än om någon kommer in och lånar trettio böcker som de lämnar tillbaka två veckor senare utan att riktigt ha läst dem, resonerar Malin.
Som många andra bibliotek runt om i landet arbetar man aktivt med barn och unga – något man värnar mycket om.
– Vi vill hålla fast vid att arbeta med barn och unga, säger Malin. Vi har samarbete med fritidsgården, bvc och skolor. Men vi jobbar också med bland andra komvux och äldreomsorgen.
För 2016 års verksamhetsår satte personalen som mål att ha fler arrangemang i rummet – något som man lyckades väl med. Dessa har varit riktade mot flera olika målgrupper och inte alltid handlat om böcker. Biblioteket har också haft filmträffar, tipsrundor, skapareftermiddagar för barn och så vidare. Bland bokcirklarna har man utökat de traditionella träffarna med att även ha bokcirklar för SFI-elever. I vår kommer författare Omid Mahmoudi och håller ett föredrag på dari.
Så vad läser man i Bjuv? Bjuvsborna verkar ligga i linje med den stora majoriteten svenskar som är förtjusta i deckare. Men utöver dessa går nysläppta romaner väldigt bra.
– Vi har kö på både Elena Ferrantes böcker och Linn Ullmans uppväxtsskildning De oroliga, berättar Malin. Vi ingår i Familjen Helsingborg tillsammans med tio andra kommuner och varje dag packar vi böcker som skickas mellan biblioteken i de elva kommunerna för att snabbare kunna beta av köerna.
Även lokala författare preimeras och man tar gärna in närproducerad litteratur.
– Vi utgår mycket från recenssioner, säger Malin. Men vi går också på inköpsförslag från låntagare och ibland kommer någon och berättar om en lokal författare. Fast sen finns det många besökare som är här hela dagarna, pratar, dricker kaffe och sitter vid datorn utan att någonsin låna en enda bok. Det är en funktion biblioteket fyller idag – vi vill vara samhällets vardagsrum.
Fakta Bjuvs bibliotek:
Besöksadress: Norra Storgatan 13 C, Bjuv
Personal: 10 tjänster varav de flesta heltid.
Filialer: 2 st – Billesholm och Ekeby
Mest populära författare just nu: Elena Ferrante och Linn Ullman
Antal utlån 2016: 77 835
Foto: Sarah Perfekt
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!