Bokbranschdagen 2024 bjöd på en del nya grepp men var samtidigt väldigt välbekant. Aktuella ämnen diskuterades men tillät inga djupdykningar. En fråga dröjde sig kvar: Varför är bokbranschen så förtjust i panelsamtal?
Att sammanfatta intrycken från en halvdag med samtal om vart bokbranschen befinner sig och vart den är på väg – det är en nästan omöjlig uppgift. Särskilt detta år när jag lade block och penna åt sidan och bestämde mig för att istället bara lyssna. Och som vanligt låta tankarna vandra.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Frågan om AI susade förbi lite här och där. Att AI-verktygen är här för att stanna kan vi nog konstatera, även om det inte var ämnet för någon av programpunkterna. Något som kan tyckas märkligt år 2024.
Istället var huvudämnena för dagen:
- Läget för branschen just nu – ekonomiskt för förlag och återförsäljare
- Engelskspråkiga böcker som förändrar branschen
- Hur kan vi minska böckernas klimatpåverkan?
- Är fackboken i kris?
- Hur ska boken nå ut?
- Tillgänglighet
- Skapa läsare av ungdomar i bokhandeln
Dessutom fanns det väl tilltaget utrymme för mingel, nätverkande och samtal före, i mitten av och efter halvdagens slut. Branschdagen hade i år bytt lokal till Kulturhuset Stadsteatern och runt 450 anmälda. Scen och läktare samt utrymme för mingel fungerade väl helt okej var för sig men logistiken däremellan inte alls. Det kändes tyvärr som att Stadsteatern aldrig varit arrangör för en konferensdag. Det ord som präglade ankomsten och mingellunchen var förvirring.
”Men det hör ju till när man går på teater. Det ska vara kaos och köer både innan föreställningen och i pauserna”, sa en förläggare halvt på skoj och halvt på allvar.
Moderatorn Erik Blix fungerade bra och var precis lagom avslappnad och distanserad från bokbranschen.
Förkärlek för panelsamtal
Men så det den här förkärleken för panelsamtal. Kanske inget unikt för bokbranschen, eller så är det just det. Kanske ett arv från presentationer av grupparbeten i skolan? Ängsligheten för att inte låta alla parter komma till tals. Tyvärr är det så att ett panelsamtal med fler tre deltagare blir väldigt utsmetat. Det blir egentligen raka motsatsen till det som är bokens styrka – fördjupning.
Inte för att samtalen blir ointressanta, men det blir bara ett skrapande på ytan. Missförstå mig rätt, jag vill inte ha en akademiskt powerpoint på 40 slides med grafer och innantilläsning. Men det skulle vara skönt med en föreläsare som kan sitt ämne, som kan dyka ner i trender och kanske även våga provocera och utmana den världsbild som deltagarna har.
Efter en Branschdag vill du komma hem lite omskakad med åtminstone en rejäl aha-upplevelse ekande i skallen. Där du verkligen inser att branschen befinner sig i kraftig förändring och inte alls den lugna ”allt är som det varit och kommer så att förbli” som lätt blir en fasad i dessa sammanhang.
Jag roade (?) mig med att lite snabbt ta försäljningssiffrorna ur den senaste rapporten från Förläggareföreningen och Bokhandlareföreningen för åren 2018-2023 och sedan inflationsjustera dem och ta fram jämförelsesiffror i 2018 års penningvärde. Det visade sig lite mer komplicerat än jag först tänkt och jag fick fråga en vän.
Men i korthet. Det som på ytan kan se ut som att försäljningen trots de två senaste årens utplaning växt med 14 % från 2018 till 2023 är i själva verket en minskning med 8 % när man tar hänsyn till hur konsumentprisindex (KPI) utvecklats. Prishöjningarna har inte kompenserat försäljningstappet. Detta är alltså i återförsäljarledet – för många förlag ser det värre ut även om det kanske inte syns vid första anblicken.
Tyst om ljudböcker och AI
Ljudboken var representerad av Storytel i en av alla paneler. Men med tanke på att prenumerationstjänsterna snart är den största försäljningskanalen i bokbranschen även räknat i kronor borde kanske något av ämnena ha varit kopplat till ljudböcker (och för all del eböcker). Även om det fanns med förra året så sker nya tekniksprång varje månad inom exempelvis AI-röster.
Bokbranschen är speciell på många sätt. Framför allt den enorma spännvidden mellan de företag som verkar i branschen. Bland deltagarna vid gårdagens Branschdag fanns representanter för både börsbolag och hobbyföretagare samt alla däremellan.
Det där sistnämnda talar vi gärna tyst om. Det faktum att bokbranschen ofta drivs av passion och att det finns många som inte är där för att tjäna pengar. Ett faktum som frustrerar dem som är där för att tjäna pengar och tvingas konkurrera med de som inte behöver göra det.
Ibland är det befriande med ekonomernas frånvaro och att ingen säger högt att ett förlag eller en bokhandel som omsätter under 2 Mkr faktiskt knappt kan bära en vettig heltidslön med tjänstepension och andra försäkringar. (Sen är det en helt annan sak att man kan driva ett förlag eller en bokhandel på deltid eller som hobby eller med hjälp av semi-ideella krafter – ofta familjen). Men bland kan man sakna ekonomerna och konstatera att vi borde vara mer ärliga med detta eftersom det skulle spara en del besvikelse för dem som kommer in i branschen.
Statistik och digitalisering
Bokbranschen har onekligen flera utmaningar. En är bristen på tillförlitlig statistik över läsning och lyssning. Nu har vi mängder av olika undersökningar som mäter olika saker men ingen av dem går egentligen på djupet och besvarar bokbranscchens frågor och leder oss istället till gissningslekar och en svårighet att mäta effekten av satsningar på läsfrämjande.
En annan är digitaliseringen. Därför vi å ena sidan jamsar med i utbildningsministerns populistiska korståg mot skärmar i skolan, å andra sidan gör de oundvikliga investeringar som krävs i utbildningsplattformar. Det ger en väldigt märklig bild av den del av bokbranschen som riktar sig mot utbildningssektorn.
Vi ligger steget efter i digitaliseringen. Det märks inte minst i hanteringen av bibliotekens digitala utlåning, men även i hanteringen av filer för download och streaming. Samlade grepp på dessa områden skulle innebära enorma effektiviseringsvinster för alla förlag, återförsäljare och bibliotek samt dessutom underlätta för de mindre förlagen gällande den digitala distributionen.
Tiktok nämndes, men inte heller där gick man på djupet. Frågan är hur många av deltagarna på Branschdagen som följer eller ens har sett inehållet på någon av dessa booktokkers? Det hade varit intressant att se någon av dem på scen när de nu konstaterades ha haft en så stor inverkan på fysisk bokhandel.
Men det främsta önskemålet till nästa års branschdag är utan tvekan att stryka hälften av panelsamtalen och istället låta någon gå på djupet i något av de ämnen som är viktiga på allvar för bokbranschens framtid. Då med högst två personer på scen åt gången. Och gärna några som inte är en del av den svenska bokbranschen utan kan bidra med lite mer utifrånperspektiv. Varför inte från ett annat land än Sverige rentav?
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
