Oroande rapport avslöjar kristider för små västsvenska förlag

Hur står det egentligen till med bokförlagen i Västra Götaland? Karin Dalborg på Nätverkstan har undersökt och sammanfattat i en rapport som regionens politiker har att ta ställning till. Resultatet var värre än befarat och slutsatsen är att det behövs flera lösningar.

När Nätverkstan, som stöttar och utvecklar kulturlivet, erbjöd kompetensutveckling i digital omställning för förlag och tidskrifter, märkte de att de små förlagens problem inte handlade om digitaliseringen utan om helt andra utmaningar. I dialog med Västra Götalandsregionen fick de ett uppdrag att se hur förlagsbranschen i området ser ut. Arbetet har resulterat i en rapport som vittnar om stora ekonomiska svårigheter hos mikroförlagen, där många drivs helt ideellt och kämpar för att få det att gå ihop.

Var situationen som du trodde?

– Det var värre. Graden av ideellt arbete var större än jag trodde och jag trodde att jag skulle hitta lite fler best practice, att jag skulle kunna tipsa de som inte får det att gå ihop om andra som lyckats, säger Karin Dalborg, vd på Nätverkstan.

I rapporten framgår att det i regionen finns 87 förlag med utgivning av allmänt intresse, alltså skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur och facklitteratur som inte är att betrakta som läromedel eller branschlitteratur. Renodlade hybridförlag och egenutgivare ingår inte heller i undersökningen.

Det största förlaget, Tukan, omsätter betydligt mer än de nästkommande nio förlagen tillsammans. Utöver Nona, som ägs av Tukan, och Idus förlag utgörs listan av små- och mikroförlag. Karin Dalborg uppskattar att av de 87 förlagen bara en handfull avlönar alla på förlaget.

– Det är väldigt sårbart. Det är fantastiskt att de orkar hålla på. Många av dem är otroligt kompetenta personer som skulle kunna få ett bra jobb någon annanstans, men de har valt att ägna sig åt litteratur.

Karin Dalborg ser en ökad polarisering i branschen, att Sverige får några få väldigt stora förlag och många små, ofta ideellt drivna, förlag. Men de små är svåra att ha koll på, de finns till exempel inte med i den statistik som förläggarföreningen tar fram, och det är ett problem.

– Det verkar vara väldigt svårt att vara mellanstort förlag idag. När de försvinner kommer mikroförlagen bli än viktigare och ansvaret hos dem ökar. Det är bra att lite span på dem och lyfta in dem i nätverken.

Hon hoppas att rapporten ska ge en förståelse för hur nuläget ser ut och att det ska ge kraft åt förlagen.

Kände förlagen själva till att så många av dem kämpar med ekonomin?

– Nej, men jag tror att de fått syn på det mer och mer. Det finns ett enormt värde i att låta dem träffa varandra och också träffa fler i branschen. Om man är i en utmanande miljö och ska försöka överleva behöver man ett inflöde av idéer och perspektiv, och få till sig det ganska snabbt. För man har inte tid att göra en massa research och gå på konferenser.

I rapporten jämförs situationen för förlag i Västra Götaland med den i Halland och Skåne, där synen på förlagens verksamhet är helt annorlunda.

– I Västra Götaland ser man förlagen som en del av näringslivet som får sköta sig själv. Men i Halland och Skåne är det självklart för tjänstepersonerna att de små förlag som ger ut kvalitetslitteratur inte kan gå runt utan behöver stöttning. Man får till och med söka projektmedel oavsett organisationsform medan i Västra Götaland är det väldigt tydligt att är du ett aktiebolag eller enskild firma kan du inte söka. Och jag tror att förlagen inte har funderat så mycket på vilken organisationsform de har, de funderar på sina böcker.

Rapporten ligger nu hos politikerna i regionen som avgör vad den ska leda till. Karin Dalborg tror inte att det finns endast ett svar på problemet utan att det krävs många små lösningar. Bland annat att ordna regionala branschträffar med bokmässor, bokhandlare och förlag, och möten med småförlag om deras specifika utmaningar. Men även större insatser behövs.

– Det är ett komplext problem i hela systemet. Man kommer att behöva ha ögonen på efterhandsstödet, nu sänktes det och det har inte skrivits upp i samma utsträckning som kostnadsökningarna sedan det infördes. Om inte Kulturrådet kan svara upp mot de här utmaningarna med hjälp av ett ökat efterhandsstöd är det svårt för flera delar av litteraturen.