Ă rets sista nyhetsbrev. Ănnu ett Ă„r har gĂ„tt. Och det Ă€r tydligt hur snabbt vi glömmer utvecklingen. I en diskussion efter Augustin Erbas framtidsspaningar om eboken tvingades jag tĂ€nka tillbaka pĂ„ hur utvecklingen av eboken och ljudboken egentligen sĂ„g ut i Sverige. Letade i gamla pressreleaser. Det var alltsĂ„ först 2013 som Storytel lanserade eböcker i appen. DĂ„ hade man 60 000 kunder. Det var ocksĂ„ början till stĂ€ngningen av det fönster som stĂ„tt vidöppet för Adlibris och Bokus i 15 Ă„r, eller Ă„tminstone de fem Ă„ren efter Kindles lansering i USA. Det blir spĂ€nnande att följa eboken under 2024, genombrott eller fortsatt nischformat? Eller blir det som i USA dĂ€r de stora förlagen inte ser nĂ„gon eboksmarknad medan indiemarknaden blomstrar?
VĂ„r lilla miniserie med branschprofiler har varit lĂ€svĂ€rd om jag fĂ„r sĂ€ga det sjĂ€lv, inte minst för att den erbjuder flera olika perspektiv. Som smĂ„förlagens idag. NĂ€r vi nu laddar för 2024 sĂ„ finns det bĂ„de hot och möjligheter. Boktugg firar 10 Ă„r i juni vilket innebĂ€r att det Ă€r ett jublieumsĂ„r – hur ska det firas?
I mellandagarna skrev jag Àven en liten grej om egenutgivning och kvalitet. Som en pÄminnelse till branschen om att egenutgivare inte bara kan skriva bÀstsÀljare utan Àven litteraturprisvinnande böcker.
Gott nytt Ă„r!
/Sölve & vÀnnerna pÄ Boktugg
Detta nyhetsbrev Ă€r gratis – tack vare sponsorer och swishbidrag.
EN TANKE
NÀr egna varor tar över i skyltfönstret
Kritiken har funnits dÀr Ànda sedan Bookbeat lanserades. Men det Àr egentligen först under hösten 2024 som det blivit extremt uppenbart att Storytels strategi Àr att fylla skyltfönstret med egna varor.
Egna varor Àr flitigt förekommande i detaljhandeln. I princip alla gör det för att öka sina marginaler. Ofta görs det lite mer diskret Àn pÄ den tiden dÄ Konsums blÄvita förpackningar fyllde hyllorna. Man skapar egna varumÀrken.
Stadium exempelvis ger pÄ ytan intrycket av att vara en butik med varumÀrken frÄn en rad tillverkare. Du hittar sportjÀttarna Nike, Adidas och mÄnga andra. Exempelvis Warp, Everest, SOC, Race Marine, Occano, Four D och Revolution. Fast de dÀr sista sju Àr Stadiums egna mÀrken.
Ăven i bokbranschen förekommer det. Akademibokhandeln har ett eget sortiment av anteckningsböcker och det Ă€r inte lĂ„ngsökt att tĂ€nka att de faktiskt hade kunnat lansera en egen klassikerserie. IstĂ€llet har de gjort avtal med förlag om exklusivitet under perioder.
Netflix visade vÀgen
NĂ€r Netflix vĂ€xte fram till en streamingjĂ€tte visste grundarna att de inte kunde förlita sig pĂ„ filmer och tv-serier frĂ„n andra studios – de behövde Ă€ga eget innehĂ„ll och investerade dĂ€rför miljarder i pĂ„kostade produktioner. Netflix Originals. Mycket riktigt sĂ„ började filmbolag med Disney i spetsen dra tillbaka rĂ€ttigheter frĂ„n Netflix för att bygga egna streamingtjĂ€nster.
Ironiskt nog har det lett till en överetablering och plötsligt dyker nu HBO-serier upp hos vÀrsta konkurrenten Netflix för att HBO behöver fÄ in pengar. Nöden har ingen lag.
Lite som att Storytel nu Äterupptagit förhandlingarna med Nextory. Bakom det ligger en kombination av att Konkurrensverket tydligt markerat att det inte Àr ett okej beteende och att Storytelförlagens egna författare inte tycker det Àr sÄ kul att (kollektivt) förlora miljoner i royalties pÄ grund av att förlaget försöker förhandla fram bÀttre villkor.
Storytels VD Johannes Larcher med sin bakgrund i filmstreaming ser tydligt att strategin Ă€r att Ă€ga innehĂ„ll för att inte sitta i knĂ€t pĂ„ de stora förlagen. Skillnaden Ă€r dock att det i Sverige bara finns ett enda förlag som kan jĂ€mföras med Disney i USA: Bonnierförlagen. Resten av marknaden Ă€r – med filmögon – independentbolag frĂ„n smĂ„ till pyttesmĂ„.
Dessutom Ă€r utbudet oĂ€ndligt mycket större av böcker Ă€n av film. Ăven om ljudboksproduktion Ă€r dyrt Ă€r det billigt jĂ€mfört med filmproduktion.
Konspirationsteorier och befogad oro
SÄ vart vill jag komma med detta? Jo, det har surrats en del bland författare under hösten som menar att det blivit allt svÄrare att synas pÄ streamingtjÀnsterna och att de favoriserar sina egna förlag. Ibland Àr det mer konspirationsteorier som försöker förklara varför författarens egna böcker inte lÀngre sÀljer. UngefÀr som författare alltid gjort nÀr man klagar pÄ att förlaget inte lyckats fÄ till nÄgra recensioner, tidningsintervjuer, tv-soffor, centrala inköp eller tunnelbanekampanjer.
Men ibland finns det ocksÄ fog för en oro. En oro för att streamingtjÀnsterna tappat fokus pÄ kunden och Àgnar sig mer Ät att lyfta fram de egna varorna (dÀr marginalen Àr bÀttre eftersom de dÄ Àven fÄr förlagets del av kakan).
NÀr Bookbeat skickade ut ett mejl till sina abonnenter hÀromdagen sÄ lyfte man fram upplÀsarna. Men tre av fyra titlar som exponerades Àr utgivna pÄ Bonnierförlagen. Som samtidigt har vÀldigt starka författarskap och fenomentitlar, vilket Äterspeglas pÄ de fysiska böckernas topplistor.
NÀr jag sÄ öppnar Storytels app nu i mellandagarna sÄ Àr de egna varumÀrkena i fokus lÀngst upp. Rörlig reklamfilm för Storytel Original och titlar frÄn StorytelÀgda förlag.
Men det som sticker allra mest i ögonen Ă€r nĂ€r jag scrollar ner och hittar ”Deckare att upptĂ€cka”. De tio som syns pĂ„ startskĂ€rmen Ă€r alla utgivna av Storytels egna förlag. Och Ă„tminstone de följande 70-80 titlarna. Bara egna varumĂ€rken.
Driva lÀsare/lyssnare direkt till en bok
Hur stor roll spelar detta? Det har ju varit samma sak hos nÀtbokhandlarna i Äratal dÀr vissa förlag fÄtt bÀttre exponering Àn andra. Adlibris har exempelvis kritiserats för att favorisera Àgaren Bonniers förlag Ànda sedan de köpte nÀtbokhandeln.
Samtidigt vet vi att i en nÀtbokhandel sÄ söker folk mer Àn de blÀddrar. Och det Àr upp till förlagen att driva in köparna direkt till sin bok.
Samma sak gÀller nu uppenbart i streamingtjÀnsterna. Förlagen behöver marknadsföra pÄ ett sÀtt som gör att lyssnare och lÀsare lÀgger en kommande bok i sin bokhylla, lÀslista.
Kortsiktigt gör Storytel det som krĂ€vs för att tjĂ€na sĂ„ mycket pengar som möjligt. Men lĂ„ngsiktigt urholkar de förtroendet hos dem som faktiskt betalar – kunderna. I matvarubutiken har inflationen gjort att konsumenterna accepterar lĂ„gprisprodukter av sĂ€mre kvalitet.
Men hur Ă€r det i en streamingtjĂ€nst? Vill du ha rekommendationer pĂ„ det som Ă€r bĂ€st ur hela utbudet eller bara det bĂ€sta av de egna varumĂ€rkena? Vill du ha rekommendationer baserade pĂ„ din egen konsumtion – eller baserade pĂ„ vad Storytel/Bookbeats Ă€gare har bĂ€st marginal pĂ„?
I ett lĂ€ngre perspektiv kan det rentav drabba enskilda författare. Storytel kan ju vĂ€lja att pusha de titlar dĂ€r de vet att förlagen har bĂ€st avtal, alltsĂ„ dĂ€r författaren har lĂ€gst royalty. Om man fĂ„r vĂ€lja mellan att tipsa om en bok dĂ€r författaren har 12 % royalty eller en dĂ€r författaren har 50 % royalty – vilken ska prioriteras i flödet?
Förlaget Àr inte varumÀrket
Det mest ironiska i sammanhanget Àr givetsvis att förlaget inte Àr varumÀrket. Det Àr författaren eller karaktÀrerna i boken. DÀrför exponeras inte förlagsnamnet och dÀrför ser inte gemene man det lika tydligt nÀr Àgarförlagens titlar prioriteras. Med Storytel Original som enda undantag.
Det hÀr blir intressant att följa under 2024. Samidigt Àr streamingtjÀnsterna ÄterförsÀljare som har all rÀtt att vÀlja vilka varor de vill exponera. Det Àr ingen rÀttighet att fÄ sin bok i skyltfönstret pÄ Akademibokhandeln eller pÄ startsidan i Storytels app.
Det absolut viktigaste Àr ÀndÄ att inte streamingtjÀnsterna sÀtter upp hinder för mindre förlag att fÄ in sina titlar i sortimentet. Precis som i nÀtbokhandeln. DÄ finns man i alla fall, Àven om man inte syns.
I annat fall Àr det hög tid för förlag och författare att se om sitt eget hus och börja sÀlja direkt till slutkonsumenten. Att öppna egna fysiska butiker Àr knappast ett alternativ, men dÀremot att nyttja digitala plattformar som inte Àr ÄterförsÀljare.
Till streamingtjĂ€nsterna Ă€r rĂ„det: lĂ„t redaktionen vara oberoende och inte en marknadsavdelning för de egna förlagen. Ett vĂ€rde för abonnenter skulle kunna vara att faktiskt fĂ„ hjĂ€lp att upptĂ€cka gömda pĂ€rlor – oavsett vilket förlag som gett ut boken.
/Sölve Dahlgren, chefredaktör
PS. Vill du lyssna pĂ„ en riktigt bra ljudbok frĂ„n ett litet förlag sĂ„ kan jag rekommendera denna: Storytel, Nextory eller Bookbeat. Eller gjorde jag precis det som Storytel och Bookbeat anklagas för? đ
SUPPORTERS
Ett stort tack till alla företag och organisationer som stöttar Boktugg ekonomiskt och dÀrmed gör det möjligt för oss att driva den hÀr sajten och skicka ut detta nyhetsbrev.
Bli sponsor du ocksÄ. För att fÄ veta mer, kontakta oss pÄ sales@boktugg.se
Privatperson? Vill du stötta oss med ett bidrag Àr vi givetvis tacksamma.
Swisha till 123-483 18 71 (QR-kod).
ANALYSBREVET
Du har vĂ€l inte missat vĂ„rt Analysbrev? Kommer 1-2 ggr per mĂ„nad och djupdyker i ett Ă€mne eller en trend. Uppgradera din prenumeration sĂ„ fĂ„r du alltid senaste utgĂ„van direkt i inboxen â och dessutom tillgĂ„ng till hela arkivet. Första mĂ„naden för 39 kr, dĂ€refter 99 kr/mĂ„n. Eller vĂ€lj helĂ„r för lĂ€gre pris (83,25 kr/mĂ„n). Ăr ni flera pĂ„ företaget vĂ€lj prenumeration med flera konton.
UPPSNAPPAT
FLER RUBRIKER
De senaste 100 rubrikerna hittar du hÀr >>
DEBUTANTER
HĂ€r hittar du fler aktuella debutanter >>
đ€ Tack för att du lĂ€ste …
… Ă€nda hit. Du som Ă€r verkligt intresserad av bokbranschen bör uppgradera och bli betalande prenumerant sĂ„ fĂ„r du Ă€ven tillgĂ„ng till Analysbrevet. DĂ€r gĂ„r vi pĂ„ djupet kring strategi, trender och fenomen.
Om du Àr nöjd med att lÀsa enbart detta (gratis) nyhetsbrev sÄ övervÀg att swisha en liten slant till oss dÄ och dÄ. Swishar du 100 kr eller mer sÄ fÄr du Àven prova Analysbrevet gratis under en kort period. Gör dÄ sÄ hÀr:
1. Swisha minst 100 kr till 123-483 18 71 (Klicka hÀr för QR-kod)
2. Mejla till support@boktugg.se och berÀtta det sÄ att vi fÄr din epostadress. För varje hundralapp fÄr du 25 dagar som Insider. LÀs mer hÀr.
PS. Du kan naturligtvis swisha en tjuga eller femtiolapp ocksÄ. Alla bidrag hjÀlper oss att finansiera journalistiken.