Det finns ingen motsatsförhållande mellan egenutgivning och kvalitetslitteratur. Om uträkning av omfång av Solvej Balle har hyllats under 2023. På svenska är det visserligen Wahlström & Widstrand som gett ut böckerna – men hemma i Danmark är Solvej Balle egenutgivare sedan tio år tillbaka.
När Svensk Bokhandel frågade fem personer i bokbranschen om vad som präglat bokåret 2023 passade två av fem på att lyfta fram Solvej Balles Om uträkning av omfång som årets bästa bok. Och en tredje, Maria Såthe, litterär chef på Wahlström & Widstrand (som gett ut Balles böcker) fick frågan om vad som gjort henne gladast under året och svarade:
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
– Att så många vill läsa Solvej Balle. För mig är det ännu ett bevis på att det inte finns någon motsättning mellan litterär kvalitet och många läsare.
Prisbelönt egenutgivning
Solvej Balle fick Nordiska Rådets litteraturpris förra året för de tre första (av sju planerade) böcker i serien Om uträkning av omfång. Det är ingen hemlighet att Solvej Balle är egenutgivare och har sitt eget förlag Pelagraf sedan 2013. Det har nämnts även i svenska artiklar om henne – ”Hemma i Danmark ger hon ut sina böcker på det egna förlaget, Pelagraf”, skriver DN’.
Danska tidningen Kristeligt Dagblad skrev så här:
Det är anmärkningsvärt att ett stycke spekulativ fiktion, som sällan åtnjuter litterärt erkännande, mottar priset. Liksom det alltså är anmärkningsvärt att Balle får priset – före romaner av bland andra svenska Kerstin Ekman och norska Linn Ulmann – för ett inte ens halvt genomfört verk. Men ännu mer uppseendeväckande är det att utmärkelsen går till en självutgivare. Trots en exklusiv backlist med mycket berömda och översatta titlar, ges 60-åriga Balle inte ut på något av de stora etablerade förlagen och är därmed ett uttryck för den enorma förändring som det danska litteraturlandskapet har genomgått de senaste åren.
Men jag tycker ändå det kan vara värt att uppmärksamma ännu lite tydligare just för att man i den svenska debatten ofta verker helt övertygade om att traditionella förlag är den enda vägen som författare av kvalitetslitteratur kan gå. Trots otaliga exempel på motsatsen.
Jag tror det hänger ihop med att alldeles för många författare inte vågar stå stadigt och stolt på två ben och säga att de är egenutgivare eller ens har ett eget förlag.
Svårt men inte omöjligt
Svårigheten är naturligtvis att egenutgivning innebär ett brett spektrum av böcker, för några år sedan skrev jag lite generellt om fyra nivåer av egenutgivning. Ändå frodas myter om att det är omöjligt att nå ut som egenutgivare och att det endast är ett förlag som kan producera kvalitetslitteratur.
Ja, det är väldigt svårt att nå ut som egenutgivare precis som det är för ett litet förlag. Små förlag med en eller två personer kämpar hårt för att synas i bruset, för att få recensioner, nyhetsartiklar och att få återförsäljare att upptäcka titlarna. Samma sak gäller för en egenutgivare. Men det är inte omöjligt, vilket bevisas gång på gång.
Solvej Balle berättar i en intervju om hur hon började ge ut sin roman Om uträkning av omfång i sju böcker ”med min Mastercard-kredit som enda skyddsnät”. Hon ser starten av det egna förlaget som något av det viktigaste hon gjort i sitt liv.
– I början avrådde alla mig från att göra det. Men det var det jag skulle, säger Balle till Kristeligt Dagblad.
Hon har visserligen gett ut böcker på storförlagen Gyldendal och Lindhardt og Ringhof tidigare. Men hon har aldrig känt sig riktigt hemma i den kommersialisering hon anser att de står för. Som egenutgivare bryter hon dessutom mot oskrivna regler. Hennes egenutgivna böcker är väldigt avskalade. De saknar baksidestext, blurbs och har inget författarfoto. Hon menar att baksidestexten fyllde en funktion en gång men att läsaren numera kan googla.
Skulle startat eget förlag tidigare
Solvej Balle är djupt involverad i produktionen av böckerna och anlitar ett lokalt tryckeri för att vara säker på att den är Svanenmärkt och hållbar.
Någon kan invända att det är enklare för någon som är etablerad att övergå till egenutgivning, att Solvej Balle aldrig blivit så stor utan de stora förlagens hjälp. Hon debuterade som 24-åring med Lyrefugl.
– Faktiskt ville jag starta ett eget förlag, redan när jag hade skrivit kortprosaboken & i slutet av 1980-talet – och hade lånat pengar till det av banken – men sedan föreslog förlaget Basilisk att jag skulle ge ut boken där. Jag betalade själv för tryckningen, men fick senare ett stipendium från författarföreningen. När jag hade skrivit nästa bok, Ifølge loven, var det också meningen att den skulle komma ut på Basilisk. Men vi kunde inte skaffa pengar, så jag skickade den till Lindhardt och Ringhof, där jag sedan gav ut två böcker. Senare följde jag med min redaktör till Gyldendal och gav ut ett par böcker och några nyutgåvor där, säger Solvej Balle i en intervju med Berlingske.
Kommer fler författare att ta kontroll?
Som egenutgivare kan hon också styra över hur länge hennes böcker ska finnas i tryck. Hon berättar om hur säljavdelningen på Gyldendal kontaktade henne och berättade att de skulle makulera hennes senaste bok Frydendal för att den sålde för lite – bara några år efter att den kommit ut.
– Det är ju inte ett liv man kan erbjuda sina böcker: Två år och sedan likvidering, säger Balle till Berlingske.
Kommer vi att få se mer egenutgiven kvalitetslitteratur i Sverige under 2024 och framåt? För en del av dessa författare är det ju inte heller bokförsäljningen som är avgörande för inkomsterna. Det är viktigare att böckerna kommer ut och kan få goda recensioner, biblioteksinköp samt öppna dörrar för stipendier och litterära priser. Där man uppenbart enbart går efter de litterära kvaliteterna – inte vilket förlagsnamn som står på bokryggen.
Givetvis kräver det att författaren, likt Solvej Balle, anlitar en duktig redaktör och kanske även pålitliga testläsare. Och att man har råd att ta den risk som en investering i en utgivning innebär.
Fakta om Solvej Balle
Solvej Balle (född 1962), debuterade med Lyrefugl 1986. Under 1990-talet skrev hon ett av den danska litteraturens mest lovprisade verk, Enligt lagens bokstav: fyra berättelser om människan (Trevi 1994). Efter det försvann hon från rampljuset, flyttade från Köpenhamn till den lilla ön Ærø söder om Fyn och skrev några sporadiska böcker. Det ryktades dock länge om att Solvej Balle skrev på den stora romanen. Nästan trettio år senare utkom så den första delen i en planerad septologi, Om uträkning av omfång. Fem delar har hittills kommit på danska och nu översätts hon till en mängd språk – däribland svenska.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
