När Sveriges Författarförbunds ordförande Grethe Rottböll summerar 2023 är det som ett år av tillbakagång för kultursektorn, med minskat ekonomiskt stöd och en utmanad yttrandefrihet. Framöver ser hon att pappersboken och e-boken får ett uppsving och att sakprosan lyfts.
Hur skulle du summera 2023?
– 2023 blev ett tillbakagångsår. Efter pandemin fanns en förhoppning inom hela kulturområdet att man från politikerhåll fått upp ögonen för hur viktig kulturen är för samhället. Men tvärtom blev det inskränkningar både när det gäller yttrandefriheten och ekonomiskt stöd till kulturen. Principen om armlängds avstånd ifrågasattes som aldrig förr och i Författarfonden kunde vi bara dela ut stöd till 13% av de ansökande. Detta trots att väldigt många fler höll mycket hög litterär kvalitet. Implementeringen av DSM-direktivet som skulle stärka marknadens svagare parter, översättare och författare, blev ingen framgång alls.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Vad önskar du dig inför 2024?
– Förbundets önskemål är att kommunerna tar regeringens påbud om skolbiblioteken på skyndsamt allvar. Att våra politiker bjuder in författare och förlag till samtal för att kunna stödja litteraturen på bästa sätt. Det handlar om biblioteksersättningen, litteraturstödet, arvodena för ljudboken och om hur vi ska stärka en tynande bokhandel.
Vilka trender tror du kommer att prägla bokbranschen det kommande året?
– Det kommer att bli allt rörigare på ljudboksmarknaden när Spotify nu träder in. Vissa förlag kommer i en ännu mindre utsträckning att satsa på ljud. Storytel satsar mer på eget innehåll och e-boken och pappersboken trendar igen. Illusionen om att man tjänar på strömmade böcker löses upp och allt fler barnboksförfattare kommer att dra bort sina böcker från strömningstjänsterna. En ny generation skolbarn lär sig tack vare regeringen att i förnyad utsträckning läsa på papper.
Vilken bok från 2023 vill du lyfta fram?
– Jag vill särskilt lyfta sakprosan. Äntligen har vi fått en sakprosaprofessur i Sverige. Det är i sista minuten. Det måste lånas, säljas, köpas och läsas sakprosa i mycket högre utsträckning. Litteraturkritiker som specialiserat sig på sakprosans olika områden måste få större utrymme i dagspress och övrig media. Detta för allas vår bildnings skull!
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
