Årets bästa böcker är presenterade, författare och illustratörer firade och personer bakom dem tackade och hyllade. Augustgalan 2023 är till ända. Över minglet hänger frågan: är detta festen före stormen?
Bokbranschen träffades traditionsenligt en måndag i slutet av november, precis som förra året på Cyber Monday (första måndagen efter den amerikanska Thanksgivingdagen som markerar starten för julhandeln över Internet).
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Augustpriset delades ut för 35:e gången sedan starten 1989 (då det endast fanns ett pris, de tre kategorierna infördes 1992) och inleddes med Lilla Augustpriset (som delats ut sedan 1994) och stora delar av bokbranschen var samlade i Konserthuset.
Vilka som vann Augustpriset 2023 och fick gå hem med Augustpris-stayetterna och kan se fram emot en utbetalning på 100 000 kronor har vi redan avhandlat.
Snackisarna på minglet
På det efterföljande minglet fanns det två återkommande frågor.
Den första var en märklig fyrkantig korsning av kvadratiskt wienerbröd och en räkcocktail som fyllde golvet och finkläder med smulor av torr smördeg. Den borde förstås ha refuserats redan vid provbakningen. Övriga snittar och vinerna fick klart godkänt av den minglande branschen.
Den andra var förstås ekonomin. Novemberrean (Black Friday, Black Weekend, Cyber Monday, Black Week – kärt barn har många namn), som till skillnad från den gamla februari-mars-rean fortfarande skapar en känsla av kunden måste skynda för att fynda, var inte ens avslutad (ser nu att vissa andra branscher kör vidare med Cyber Week-kampanjer). Men flera förlag konstaterade att det inte hade behövts någon övertid hos distributörerna i helgen för att hinna packa ordrar från nätbokhandlarna.
Är det bra eller dåligt att det inte verkar ha satts några rekord för Black Friday-veckorna i år? Med tanke på inflationen och höjda priser generellt på böcker så är det faktiskt så att varje år då det inte slås rekord med åtminstone någon procent innebär att försäljningen backar så är det förstås oroväckande.
De stora förlagen, Bonnierförlagen och Norstedts förlagsgrupp, har båda sagt upp personal och ser över alla kostnader. Det sistnämnda kan komma att påverka exempelvis Bokmässan i Göteborg som för de flesta förlag är årets största enskilda utgiftspost på marknadsföringskontona. Men även sådant som anmälningar till, och deltagande vid utdelning av, Augustpriset.
Men det kommer kanske också att påverka förskotten. Nej, inte de små symboliska som majoriteten av författarna får utan de stora där agenter arrangerar budgivningar. Flerboksavtal som inte alltid längre ger det ekonomiska utfall som förlagen tänkt sig då försäljningen av inbundet flyttar till strömmade ljudböcker.
Är det kanske i detta läge som branschen omfamnar eboken? Återstår att se. Om förlagen på allvar vill tjäna pengar på de digitala formaten kanske man inte ska ha en prissättning som ger detta resultat:
Som jämförelse kostar den inbundna utgåvan av Waldens bok 239 kr hos Bokus. Men när styckpriset på ebok och ljudbok blir såpass högt så styr det mot abonnemanget – där förlaget får sämre betalt än vid styckförsäljning. Här har exempelvis Bonnierförlagen valt en annan väg. Per Svenssons Zorn-bok finns ännu inte ens som ebok hos streamingtjänsterna – men styckpriset är 119 kr hos Bokus jämfört med den inbundna för 269 kr. Med andra ord karenstid på streaming, men ändå ett mer attraktivt digitalt pris.
Prissättning av fysiska och digitala format blir något som branschen behöver fundera mycket över under 2024.
Augustalans verkliga vinnare – bokhandeln?
De som jublade mest på Augustgalan var förmodligen bokhandlarna, både ehandlarna och de traditionella fysiska bokhandlarna. Alla tre vinnarböckerna är böcker som fungerar utmärkt ute i bokhandeln. Förutom de tre vinnande förlagen såklart.
Ur ett ljudboksperspektiv har Daniel Åberg tidigare kartlagt vad som finns tillgängligt: Jävla karlar av Andrev Walden, Bokförlaget Polaris (inläst av Gerhard Hobertstorfer) är den enda av de tre vinnarna som i dagsläget finns att lyssna på (i skrivande stund på plats 37 på Storytels topplista).
Inför julhandeln finns en klar oro, framför allt hos förlagen. Bokhandlarna verkade överlag mer positiva, men det kan förstås bero på att de inte står och faller med böckerna eftersom exempelvis sällskapsspel går starkt. Med julafton på en söndag kommer dessutom fysisk bokhandel att gynnas på bekostnad av ehandeln (som inte kan garantera leverans före jul under de sista dagarna).
Prognosen är att svenska folket kommer att lägga mindre pengar i julhandeln. Frågan är då om detta drabbar eller gynnar bokbranschen där julklapparna fortfarande är relativt billiga?
Vem ska stå på scen?
En av de fina sakerna med Augustgalan är att de nominerade får plats i rampljuset genom att en läsare får presentera boken på scen istället för att köra en ”traditionell” video där en speakerröst läser juryns motivering. Några av dem var så engagerade att de signalerade att de hoppades att juryn valt rätt bok, det vill säga ”deras” bok.
Jag kom på mig själv med att fundera över hur effekten blivit ifall någon annan närmre bokens tillblivelse hade fått göra det. Författaren själv, eller kanske en redaktör eller förläggare? Hade man fått mer av känslan från Idol, Talang eller annan valfri tv-underhållning? I spänningslitteraturen talar man ju om att man måste höja insatserna för att engagera läsaren. Och vem har investerat mer i boken än författaren och förlaget? En tanke.
En annan fundering var förstås ifall man inte borde hylla även andra än författarna. Hederspriset delades denna gång ut till litteraturkritikern och översättaren Madeleine Gustafsson. I sitt tacktal framhöll hon just hur den förstnämnda yrkesgruppen nu är utsatt vid besparingar inom dagspressen och att hon hoppades att de nya unga kritiker som nu börjar sin karriär kommer att få samma utrymme som hon och hennes generation fick.
Det är ju många yrkesgrupper som jobbar bakom kulisserna. Är Augustgalan plattformen där man skulle kunna dela ut priser till formgivare, redaktörer, översättare, kritiker och bokhandlare? Eller är det bara någon utopisk vision som bara landar i en blek kopia av Oscarsgalan? En stor skillnad är förstås att det släpps fler böcker i Sverige än det släpps filmer i världen på ett år.
Så kanske man inte ska peta i ett vinnande koncept?
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!