Ingrid Thörnqvist följde drottning Silvia under ett år för nya boken Yrke: drottning

Vem är yrkeskvinnan drottning Silvia? Vad gör hon bortom galor och invigningar? Ingrid Thörnqvist vill visa en bredare bild i boken Yrke: drottning – makten och möjligheterna, där hon samlat reportage från året då hon på nära håll följt med drottningen i hennes vardag, på ett sätt ingen annan journalist gjort. Här får du hennes tips på böcker om drottningar!

Under ett år följde journalisten Ingrid Thörnqvist drottning Silvia i hennes arbete. Följde med vid resor, olika besök och satt med under styrelsemöten i de organisationer som drottningen grundat: Mentor, Silviahemmet och Childhood, något ingen annan journalist tidigare fått göra. Allt med syftet att få fram hur drottningen arbetar, hur hennes ledarstil är, varför hon valt att engagera sig i sina hjärtefrågor och kanske även lite om hennes personlighet. De hade träffats ett par gånger tidigare i samband med att Ingrid skrev boken Carl-Gustaf Svingel och Silvias familj i det kalla krigets Berlin.

– Jag insåg att det inte fanns några vettiga böcker om drottningen, om vad hon faktiskt gör. Hon har ett väldigt starkt engagemang som jag tror är genuint och hon har bestämt sig för att använda sin roll för att påverka.

Vad var det som gjorde att du fick kungahusets godkännande till projektet?
– Jag tror att hon hade bestämt sig för att lita på mig, eftersom jag jobbat länge inom public service. Vi hade träffats och jag har varit korrespondent i Tyskland. Jag tror att hon samtidigt ville att hennes frågor skulle komma fram i ljuset lite mer än de har gjort tidigare. Men jag sa från början att det här är en journalistisk bok.

Reportagen i boken handlar om allt från likheter mellan drottning Josefina av Leuchtenberg och drottning Silvia – tysk bakgrund, goda språkkunskaper och ett engagemang för de svaga – till kungliga stiftelser, den oerhörda planering som ligger bakom drottningens och övriga kungahusets arbete och naturligtvis arbetet i de tre organisationer som drottningen grundat.

Samma journalistiska grundarbete som i alla andra uppdrag gjorde bokprojektet möjligt.

– Det är egentligen samma sak. Att kunna ta sig fram. Att våga ställa frågor till alla man möter. Att man har ett fotarbete och det ligger ju i rollen som journalist, att försöka få en så sann och bred bild som möjligt.

Ingrid pratade med många människor för att få en bild av vem drottningen är som yrkeskvinna och där kom tiden hon tillbringade i slottets väntrum till nytta, med en ständig ström av människor att ta kontakt med. Endast en av de tillfrågade avböjde att ställa upp, en av drottningens äldre hovdamer. Men bland de intervjuade personerna finns tidigare hovdamer och andra personer som arbetat med drottningen länge och under olika tidsperioder. 

Gav de samma bild?
– Ja, det tyckte jag nog. Att hon är aktiv, har så många idéer och vill så mycket. Och att hon jobbar väldigt mycket. Jag frågade om hon inte hade några svaga sidor och då sa de att det kanske är att hon inte riktigt tar hand om sig själv utan kör på och kör hårt.

Ingrid Thörnqvist har en gedigen journalistisk bakgrund, bland annat som utrikeskorrespondent i Tyskland och Östeuropa, och har varit chef för SVT Nyheters utrikesredaktion. Den oberoende rollen som journalist var viktig i projektet. Det här är ingen insmickrande hyllningsbok utan en reportagebok om drottningens yrkesliv och därmed ingick det att kunna ta upp frågor som kan uppfattas som obekväma. Ingrid var välkommen i många olika sammanhang, men vid vissa tillfällen var det tvärstopp.

– Ja, det var de här planeringsmötena som de har på slottet varje tisdag. Där försökte jag ihärdigt ta mig in, men det gick inte. Jag kan förstå det, för det är där man också sitter och väljer bort saker som man inte vill eller kan vara med på.

Kungahusets relativa slutenhet gjorde projektet till en större utmaning, men det i sig är ingen anledning till att inte bevaka kungahuset på samma sätt som andra institutioner, säger Ingrid.

– Det finns någon sorts beröringsskräck kring de här frågorna, att det är lite jobbigt och lite krångligt. Men många saker som man jobbar med som journalist kan ju vara väldigt komplicerade och svåra, inte minst inom det privata näringslivet. Kungahuset är en del av samhället och vad man än tycker om det så finns det där och betalas med skattepengar, och då tycker jag att man har rätt att få veta lite mer om vad de faktiskt gör.

Drottningen, liksom alla andra medarbetare som intervjuats, har fått läsa boken.

– Drottningen gillade inte riktigt titeln, alltså ”makten och möjligheterna”. Hon gillade inte ordet makten och det är ju ett tecken på att det är lite känsligt, det här med att de inte ska ha någon politisk makt. Men i själva verket har de ju det, och det förstår man ju om man förstår hur samhället fungerar. Hon är ett varumärke och det är viktigt att bevara det intakt.