När Putin har förlorat makten avslutar hans efterträdare kriget. Den ryske exilförfattaren Michail Sjisjkin förefaller tvärsäker men ger samtidigt en svart bild av Rysslands framtid.
– Alla i Putins närhet är rädda för vad som kommer sedan.

Det gör ont att vara ryss, enligt Michail Sjisjkin. Han bor sedan länge i Schweiz och har inte satt sin fot i hemlandet sedan oktober 2014. På bokmässan i Krasnajarsk i Sibirien bestämde han sig för att inte åka tillbaka så länge Putin är kvar i Kreml. När Sjisjkin framträdde i USA, Schweiz eller Berlin handlade alla samtal efteråt om det pågående kriget på Krimhalvön, men inte i Krasnajarsk.

– Det var en underbar bokmässa, med författare och förläggare överallt. Människor diskuterade fantastiska guideböcker om det antika Rom, men ingen pratade om kriget. Jag tror att jag var den ende som pratade om kriget från scenen. Det var så förnedrande – tystnaden – igen! Folk håller tyst!

En råtta, kallar han Putin i sin bok ”Krig eller fred” i ett kapitel om hur de demokratiska försöken efter Sovjetunionens fall slogs ner. Det ryska folket av i dag beskriver Michail Sjisjkin som djupt deprimerat och mentalt i det förgångna – ryssarna, menar han, är av tradition lojala med ”sin stam” och den stora majoriteten saknar pass.

Nedärvd strategi

Ryssen vet samtidigt att makten ljuger men förblir i regel tyst – en nedärvd och förståelig överlevnadsstrategi sedan generationer, framhåller han. När Sjisjkins farfar protesterade på 1930-talet mot att staten tog familjens enda ko fick han en enkel biljett till Gulag, ett fångläger där han dog.

Sjisjkin själv började betraktas som landsförrädare 2013. Som författare vill han tala klarspråk.

Nyligen fick han ett mejl från Tyskland, skrivet på ryska och med budskapet: ”Sjisjkin är en förrädare, död åt Sjisjkin”, berättar han.

– Vad ska jag göra? Ska jag vara tyst? Ska jag sluta skriva, prata? Vad är det då för mening med mitt liv? Vi befinner oss i krig. Kriget pågår inte bara i Ryssland och Ukraina, det pågår överallt.

Hans nya bok i svensk översättning är ett försök att förklara Ryssland både utifrån kulturhistorien och hans egen familjehistoria för den västerländska läsaren. Men denna kan ändå inte förstå det riktiga livet i Ryssland eftersom spänningarna är så enorma, skriver han, och nu ännu större än när boken först publicerades 2019.

”Slickade angriparens skor”

Dess aktualitet har bara stärkts konstaterar Sjisjkin som skrev sitt verk utifrån invasionen av Krim 2014. Den skedde direkt efter OS i Sotji som Sjisjkin också förgäves försökte få väst att bojkotta.

– I stället åkte förbundspresidenten i Schweiz till Sotji, förbundspresidenten i den första och bästa europeiska demokratin kysste och slickade personligen angriparens skor, säger Sjisjkin och förtydligar:

– Det är en metafor.

Som ung nyutbildad lärare i Ryssland hade han 15 år tidigare deltagit i protester och sett ljust på framtiden efter Sovjetunionens fall.

– På 90-talet och i början av 2000-talet var människor i Ryssland redo för en demokratisk förändring men de hade ingen aning om vad en rättsstat var, hur en demokrati fungerade. Länderna i väst kunde ha visat genom goda exempel, framhåller Sjisjkin nu.

Framför allt tycker han att väst skulle ha vägrat det som han beskriver som den ryska maktens ”smutsiga pengar”. När han började arbeta som tolk såg han i stället hur advokater och finansmän, även vissa politiker, välkomnade det ryska kapitalet som enligt Sjisjkin stärkte en kriminell regim i Kreml.

– Demokrati är bara en möjlighet att slåss för demokrati, och du måste slåss för demokrati varje dag. Om du inte gör det får du en situation där demokratiska länder hjälper en kriminell regim. Politiker som tyske Gerhard Schröder (som först i maj 2022 lämnade sin plats i Gazproms styrelse och då efter påtryckningar , reds anmärkning) och en hel del andra hör hemma i fängelse.

Krig eller fred : Ryssland och väst - ett närmande

av Sjisjkin, Michail

• Förlag: Fri Tanke
• Format: Inbunden
• Språk: Svenska
• Utgiven: 2023-08-15
• ISBN: 9789189526235

Köp på AdlibrisKöp på BokusKöp på BookOutlet

Sjisjkin skriver om hur mongolerna erövrade Rus 1242 och gjorde det till en provins i det mongoliska riket. Efter de mongoliska khanerna kom tsarerna, därefter ledare som Stalin och Putin och under årtusendena har de alla betraktat folket och landet som privat egendom. Men en äkta tsar vinner sina krig och Putins svårigheter att göra just detta har gjort honom till ”en falsk tsar” vars dagar är räknade, enligt Sjisjkin som tycker sig veta hur kriget kommer att sluta.

– Den dag Putin är borta kommer nästa Putin att avsluta kriget och inleda en avputinifiering. Han kommer att skylla kriget och nederlagen på Putin. Den nya Putin kommer inte att bry sig om vem som har Krim, han kommer bara att bry sig om maktstriden i Ryssland.

Kaos och kärnvapen

Redan nu pågår ett ryskt sökande efter nästa ”tsar”, enligt Sjisjkin. Men med krigets slut kommer också den ryska federationens upplösning, tror han. Han förutspår kaos för att inte säga anarki, vilket skrämmer fler än kretsen närmast Putin.

– Ingen vill se kaos i ett område med kärnvapen, väst kommer att se vem som är den nye Putin – de nya putinarna – och befästa nya handslag. Den ryska historien kommer att bita sig i svansen igen.

Litteraturen då? Sjisjkin står i ständig dialog med sina stora ryska föregångare, men efter 24 februari 2022 kan han själv inte längre skriva skönlitterärt. Samtidigt är den ryska litteraturen skyldig världslitteraturen en ny stor roman, tycker han. Precis här får han något grötigt i rösten.

– Den ska skrivas av en ung författare, kanske av en ung man som nu är inblandad i kriget, men som frågar sig ”vad gör jag här? Vad är det som händer?” Om han överlever måste han gå tillbaka och svara på de frågorna och på frågan om varför vi ryssar är fascister.

TEXT: ERIKA JOSEFSSON/TT

Michail Sjisjkin om…

…västvärldens vapen till Ukraina:
– Jag menar att väst gjorde ett enormt misstag för några sedan och nu har man ett ansvar att betala för det. Det enorma misstaget var att hjälpa den kriminella ryska regimen att växa.

…om ryska kulturskapares ansvar:
– Att visa världen: det finns ett annat Ryssland. Alla ryssar stödjer inte kriget.