PIRLS 2021: Svenska elever tappade i läsförmåga – ökade klyftor

Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare har försämrats tydligt, enligt den globala studien Pirls. Särskilt bekymmersamt är att skillnaden mellan elevgrupper ökar, enligt Skolverket.
– Det är oroväckande att vi har fler elever som är under låg nivå, säger generaldirektör Peter Fredriksson.

Lästestet Pirls genomförs vart femte år. Resultatet från den senaste omgången 2021 har nu släppts och visar att de svenska eleverna fick 544 poäng. Det är en tydlig försämring från 2016 års resultat på 555 poäng.

– Sammantaget ser vi att de svenska resultaten har försämrats, men detta har vi gemensamt med andra deltagande länder, säger Peter Fredriksson.

De flesta länder som gjorde testet 2016 har ett sämre resultat 2021 och endast fyra länder/regioner har ett signifikant bättre resultat än Sverige. Sverige hör till en ”näst bäst-grupp”, med bland andra Finland, Danmark och Norge.

Kopplas till pandemin

Den negativa trenden kopplas till pandemin.

En stor majoritet av rektorerna i länderna vittnar om att undervisningen bromsades upp i olika grad. Nära hälften menar att mer än två månaders undervisning påverkades.

Sverige valde att hålla skolorna öppna för de yngre eleverna och rektorerna här vittnar i lägre utsträckning om påverkad undervisning. Men det fanns i Sverige skolor vars undervisning rubbades i två månader eller mer. Enligt enkäten kan det ha gällt var tredje skola och bör ha handlat om lokala, kortare skolstängningar och/eller hög sjukfrånvaro.

– Vi förklarar nedgången utifrån att vi har haft en pandemi, säger Peter Fredriksson om de försämrade resultaten.

Nedgången i Sverige är i samma storleksordning som i andra europeiska länder, enligt Dirk Hastedt, chef för forskarorganisationen IEA som ansvarar för Pirls.

– Det jag finner mer slående är skillnaden i läsresultat beroende på elevernas sociala bakgrund, säger han till TT.

Familjen formar

Han syftar på det internationella mönstret att barn från välutbildade hem, välförsedda med böcker, presterar mycket bättre än barn som kommer från de allra minst privilegierade hemmen.

Skillnaderna mellan de högst och lägst presterande eleverna i Pirls har aldrig varit större än vad de är nu.

Även Peter Fredriksson på Skolverket understryker skillnaderna mellan elevgrupper.

– Vi är bekymrade på Skolverket över att vi har en segregerad skola och en bristande likvärdighet i skolan. Den här studien bekräftar den bilden vi hade tidigare och förstärker den till och med.

Ytterligare en förklaring till de försämrade resultaten är att fler elever med utländsk bakgrund har deltagit i mätningen 2021.

– Det är naturligtvis så att ju fler elever som har kommit till svensk skola med annan skolbakgrund, som svensk skola har att möta, desto svårare är det att lyckas och prestera bra resultat, säger Peter Fredriksson.

Läsintresse avgörande

Dirk Hastedt på IEA påpekar att läsförmågan hos elever bygger på ett läsintresse.

– Vi ser särskilt i de nordiska länderna att en stor andel elever inte gillar att läsa. I Sverige handlar det om 35 procent. Intresse, självförtroende och prestation hänger samman, säger han.

Han menar att läsintresset är en fråga för hela samhället, inte minst alla föräldrar. Pirls föräldraenkät visar att ungefär två tredjedelar av föräldragruppen är måttligt eller inte alls roade av läsning. Det ser ungefär likadant ut i alla länder.

– Hur kan vi förvänta oss att eleverna ska vara goda läsare när föräldrarna inte är positivt inställda? säger Dirk Hastedt.

Text: Anna Lena Wallström/TT, Marc Skogelin/TT

Fakta: Detta är Pirls

Pirls (Progress in international reading literacy study) är en internationell studie som mäter läsförmågan hos fjärdeklassare.

Ansvarig för Pirls är IEA (International association for the evaluation of educational achievement), en internationell samarbetsorganisation för forskning inom utbildningsområdet.

Pirls har genomförts 2001, 2006, 2011 och 2016 och 2021.

Närmare 400 000 elever i 65 länder/regioner har deltagit i Pirls 2021.

Alla länders resultat är inte fullt jämförbara med varandra. Pandemin gjorde att vissa länder sköt på testet, och genomförde det med ett halvår äldre elever. Sverige ingår i den grupp av 43 jämförbara länder som gjorde testet inom tidsramen (våren 2021).

I Sverige deltog 5 175 elever på 146 skolor. Flertalet är födda 2010.

Fakta: Så genomförs Pirls

Varje land gör ett nationellt representativt urval av skolor och elever i årskurs 4. Först väljs skolor ut och därefter två klasser per skola.

Eleverna gör ett läsförståelseprov med både skönlitterära texter och faktatexter. I Pirls 2021 övergick eleverna till att besvara provet digitalt i stället för på papper.

IEA kvalitetssäkrar urval, genomförande och rättning. Forskare inom läsning rättar proven.

Utöver provet besvaras enkäter av elever, lärare och rektorer samt vårdnadshavare. Frågorna handlar om attityder till läsning, undervisning och hemmiljö.

Resultaten redovisas på nationell nivå. Enskilda skolors eller elevers resultat redovisas inte.

Resultaten publiceras i en internationell rapport och en nationell rapport. Skolverket ansvarar för den nationella rapporten.

Källa: Skolverket