En gång i tiden var NE inte en sajt utan en serie uppslagsverk. Sedan kom Wikipedia och andra tjänster online. NE följde efter. Men nu lanserar man en nyhet – tryckta böcker. Precis som då uppmuntrade av politiken.
Vi tar historiken snabbt först. På 1980-talet pågick en kulturdebatt om bristen på ett modernt uppslagsverk, en ”stor encyklopedi” på svenska. En utredning tillsattes och Uppslagsverkskommittén (jodå) lade förslag som ledde till att Kulturrådet fick i uppdrag att upphandla ett uppslagsverk.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
I juni 1995 beviljades förlaget Bra Böcker ett statlig garantilån på 17 Mkr för att ge ut Nationalencyclopedin. Den sålde så bra (totalt 185 000 uppsättningar under sin livstid) att lånet var återbetalt fem år senare. Den består av 20 band plus 3 tilläggsband (med bland annat rättelser från de första 20, uppdateringar samt nya uppslagsord).
1997 kom en version på CD-rom (6 skivor) och året efter på DVD (ni som är lite yngre får googla den förkortningen). Redan år 2000 lanserades en första webbversion och därefter har dagens NE växt fram till en abonnemangstjänst. NE har blivit allt mer digitalt, förutom två pappersutgåvor 2008 och 2009.
2009 lanserades en anpassad version av NE.se för skolor med pedagogiskt undervisningsmaterial. 2015 köpte NE även Norstedts ordböcker och påbörjade utvecklingen av digitala läromedel.
Redan 1994 köptes Bra Böcker upp av International Masters Publishers (IMP). Sedan 2000 ligger verksamheten i bolaget NE Nationalencyklopedin AB som senaste verksamhetsåret (bokslut 2022-08-31) omsatte 80,9 Mkr med ett rörelseresultat på 22,5 Mkr.
Men nu meddelar NE på sin hemsida att Årets största nyhet är böcker: ”Nu introducerar vi våra digitala läromedel även som tryckta böcker.”
Det tryckta uppslagsverket är dött och begravet. Men den sittande regerigen har varit extremt tydlig i sina direktiv: Skolan måste återvända till läromedel på papper. För att visa att de inte alls skojar så har de pumpat in miljarder i bidrag som skolor kan söka. Totalt är 685 miljoner kronor avsatta för 2023. Från och med 2024 är det beräknat drygt en halv miljard kronor per år, skriver regeringen.
De får innehålla digitala inslag: ”Statsbidraget kommer att kunna användas till läroböcker som förlag har producerat. Det kan vara läroböcker med eller utan digitala komponenter som är framtagna för att användas i undervisningen.”
Bra timing för NE som beskriver sina nya produkter med orden ”Se fram emot nya läroböcker och ett digitalt lärande i ett samspel du aldrig tidigare har upplevt”.
Man kan säga att cirkeln är sluten.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
