Oskar Källner har tidigare gjort en stor satsning på översättning av H.P. Lovecraft-noveller. Den 2 januari släpper han HG Wells SF-klassiker Tidsmaskinen i ny översättning – denna gång som pappersbok, ebok och ljudbok samtidigt.
Vi har tidigare intervjuat Oskar om H.P. Lovecraft-novellerna men även hans egen kärlek till novellformatet. Den här gången är det dock en science fiction-roman han gett sig i kast med så vi passade på att ställa några snabba frågor om både översättningsprojektet och debatten om återutgivning av public domain-titlar (dvs titlar där det gått mer än 70 år sedan upphovsmannens död och rättigheterna därmed blivit fria).
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Vad har du själv för relation till HG Wells Tidsmaskinen?
– Jag läste Tidsmaskinen första gången i mina tonår och den var en av de där böckerna som gjorde stort intryck på mig. Historien handlar om en uppfinnare som bygger en tidsmaskin och sedan färdas så otroligt långt in i framtiden att alla spår av vår nuvarande civilisation är bortblåsta, inte primärt av krig och katastrofer, utan av tidens obevekliga tand. Det var ett vilt och spännande äventyr, men där fanns också ständigt ett filosoferande kring mänsklighetens framtid och jordens slutliga öde. Det var i den åldern som jag började greppa yttre rymdens oändlighet och vår plats i universum i relation till det. På samma sätt hjälpte Tidsmaskinen mig att se tidens ohyggliga djup. Det gav nya och större perspektiv på mitt eget liv.
Ny översättning – varför behövdes det?
– Därför att Tidsmaskinen i praktiken inte har funnits tillgänglig för läsarna under en längre tid. Boken räknas välförtjänt som en av de största klassikerna inom science fiction-litteraturen och brukar med jämna mellanrum dyka upp på tio i topp-listor över de bästa eller mest inflytelserika böckerna i genren. Men när jag försökte låna den från mitt lokala bibliotek fick de gräva fram ett slitet exemplar ur källararkiven. Boken har översatts två gånger tidigare, en gång på 20-talet och senast 1976 av Kjell Ekström & Sam J. Lundwall. Det är inget fel på översättningen från 76, jag har läst den och gillar den, men väldigt mycket har hänt sedan dess, vårt språk har ändrats något men framförallt har våra läsvanor ändrats. Jag vill att Tidsmaskinen ska finnas lättillgänglig så att så många som möjligt i en ny generation får möjlighet att läsa den.
HG Wells-romanen ska ges ut i flera format samtidigt även tryckt, berätta?
– Det handlar som sagt om tillgänglighet. Några få överlevande exemplar nere i arkiven kommer inte att få några nya, spontana läsare. För att fler ska kunna upptäcka verket så krävs det att det finns på de marknadsplatser och i de format som folk läser idag. Därför kändes det viktigt att släppa titeln i alla tre format samtidigt: pappersbok, e-bok och ljudbok
Du satsade tidigare massor av tid – och en del pengar – på översättning av HP Lovecraft som e-noveller. Hur har den satsningen gått?
– Det beror på vad du syftar på. Rent ekonomiskt så kommer det att ta tämligen lång tid innan jag får tillbaka de investerade pengarna. Men vad gäller respons från både nya läsare och gamla Lovecraftfans så har den varit överväldigande positiv. Och det är egentligen därför jag gör det jag gör. Detta är viktig litteratur som bör finnas lättillgänglig för nya läsare att upptäcka. På så sätt drivs jag nog mer av det jag brinner för än något annat. Men jag är övertygad att om man satsar på det man brinner för så lönar det sig i längden.
En del bibliotek kritiserade i samband med eboksskandalen att förlag gav ut böcker som redan fanns att ladda ner gratis på internet, alltså titlar i public domain som antingen var på svenska eller som översattes till svenska så tidigt att det gått 70 år sedan upphovsmannens död. Hur ser du på det?
– Jag förstår precis kritiken och kan hålla med. Om ett verk är public domain och finns gratis att läsa på t.ex. Project Gutenberg så känns det lite vanskligt att bara kopiera texten rakt av och ge ut som e-bok på eget förlag. Men det är inte olagligt och vad jag vet finns det inga spärrar mot det. Problemet är väl att böckerna på Project Gutenberg inte finns tillgängliga i de vanliga distributionssystemen, som till biblioteken. Så om någon inte känner till Gutenberg och dess arkiv så hittar de inte heller den klassiska titel de vill läsa. På så sätt skulle man kunna argumentera att de förlag som gör detta också vill tillgängliggöra äldre verk för en större publik.
– Men det bästa vore väl om Gutenberg och Elib/Axiell media utarbetade någon form av gränssnitt så att de gratis kunde tillgängliggöra Gutenbergs enorma arkiv direkt till bibliotekens system. Då skulle det effektivt slå undan fötterna på de som satt i system att kopiera och lägga upp verk som är public domain för egen vinnings skull.
– Detta är dock inget som jag sysslar med. Jag översätter. Det tar mycket tid att noggrant och metodiskt översätta från en ofta komplicerad engelska till modern svenska. Men det är samtidigt väldigt roligt och den översatta texten är min egen.
Du är även författare, har du något eget nytt på gång?
– Den 30:e januari släpper jag faktiskt min andra novellsamling: Alfa och omega. Ett antal noveller som kryssar mellan science fiction och skräck, genom parallella världar, till universums slut, och bortom. En av novellerna är ”Vid världens ände” som vann förstapris i Duo Ditos novelltävling Framtidsnovellen. Det känns roligt att släppa en novellsamling igen. Den förra, Munins skärvor, som kom för två år sedan fick ett väldigt varmt mottagande och blev bl.a. utsedd till både årets novellsamling och årets bok, så jag hoppas att läsarna ska gilla även Alfa och omega.
Tidsmaskinen av HG Wells (släpps 2 januari)
Köplänkar: [ Köp på Adlibris ]
| [ Köp på Bokus ]
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
