Johan Andersson och Kerstin Ivarsson möttes för många år sedan på samma arbetsplats. Nu har de inte bara släppt sin gemensamma deckardebut Råttan – under skrivprocessen blev de även ett par.
Kerstin Ivarsson och Johan Andersson var gamla kollegor från Arbetsförmedlingen. Båda hade gått vidare till andra yrken, Kerstin som läkare och Johan som polis. Men författardrömmen (eller ödet?) skulle föra dem tillsammans på mer än ett sätt.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– När jag arbetade som polis var det som om alla pusselbitar föll på plats. Jag fick möta en värld där verkligheten överträffade fantasin. Det blev en bra utgångspunkt till att förverkliga min dröm att skriva en deckare som samtidigt skulle skildra vår samtid, berättar Johan.
Av en slump hängde han med ut en kväll för att ta en öl med några gamla chefskollegor från Arbetsförmedlingen. En av dessa var Kerstin. Johan tog modet till sig och berättade för henne att det vore häftigt att skriva en deckare som utspelade sig på just Arbetsförmedlingen.
– Jag måste erkänna att jag tyckte idén lät jätteknäpp när jag först hörde den, säger Kerstin. En deckare som utspelar sig på Arbetsförmedlingen? Kan det funka? Men efter några dagars bearbetning gick min fantasi igång och efter ett par möten med Johan var jag helt såld på idén.
Kerstin säger att hon alltid har skrivit mycket och väntat på en knuff som skulle få henne att nå hela vägen fram till en färdig roman. “Knuffen” bestod i det här fallet av Johan och hans idé.
– Råttan hade inte gått att skriva själv, menar Johan. Kerstin delar samma erfarenheter som jag från den offentliga sektorn. Vi har båda varit chefer och tjänstemän på Arbetsförmedlingen och sedan valt att gå vidare. Båda har gjort en speciell resa samtidigt som vi delar samma värderingar och önskan om ett rättvist samhälle. Vi delar också samma humor och intresse för människor. Dessutom älskar jag Kerstins rappa och smarta skrivspråk.
När de satte igång att skriva var de båda helt oskolade författare. Kerstin berättar:
– Vi var varandras coacher genom projektet. Vi kompletterar varandra väldigt väl, Johan är idésprutan och jag är skrivarnörden. Johan kan det polisiära och jag älskar att fördjupa mig i udda miljöer och personligheter.
Historien byggdes upp genom möten med många gula lappar och små och stora infall som författarna delgav varandra när de sågs eller över mejl och telefon. De gjorde ett synopsis som fylldes på efter hand och som reviderades igen och igen.
– Historien fick ett eget liv och växte fram, ibland lite av sig själv kändes det som. Ibland blev vi tvungna att sätta oss och skriva för vi ville så gärna själva veta vad som skulle hända härnäst, säger Kerstin med ett skratt.
Johan håller med.
– Ja, historien blev till ett eget monster. Vi använde oss också av en grupp referensläsare på åtta personer under skrivprocessen, allt från en språkvetare till min 90-åriga farmor.
Utgivning och marknadsföring
Boken Råttan som kom ut i maj 2017 på Blue Publishing är en thriller som utspelar sig i Malmös undre värld och handlar om organiserad brottslighet bortom myndigheternas kontroll. Det är en fiktiv historia, men bygger på verkliga händelser.
– Vi ville skildra ett slags Malmö noir, det mörkaste av mörka, helt utan förskönande omskrivningar, säger Kerstin.
Som inspiration nämner de Jens Lapidus, och Johan tillägger att filmen Pusher var en lika stor förebild i processen som olika författare.
– Pusher gör inga omsvängningar utan är rak, hård reality-action, det inspirerade oss mycket i skrivandet.
Hur hittade och valde ni förlag?
– Det är verkligen inte lätt att få en debutroman publicerad, säger Kerstin och berättar att hon nyligen hörde talas om en fransk nobelpristagare av äldre datum vars texter skickades under pseudonym till olika förlag nu några decennier senare. En del förlag refuserade honom, och resten av förlagen svarade inte ens.
– När vi förstod att det skulle bli en dryg kamp att hitta ett förlag med stora muskler sökte vi oss till de mindre oberoende förlagen där vi själva också hade större valfrihet, säger Johan. Efter ett bra möte med Blue Publishing kände vi att det här förlaget passade oss. Det har varit korta och snabba kommunikationsvägar under hela processen. Vi har haft en bra dialog både kring det konstnärliga och kommersiella.
Efter utgivningen i maj 2017 har det varit bråda dagar för Kerstin och Johan. De har haft tre lyckade releasefester och figurerat i radio och på tv. Författarna har intervjuats av en rad tidningar, allt från Sydsvenskan till Arbetsförmedlingens personaltidning. Råttan blev även recenserad i Aftonbladet.
– Dessutom har vi haft turen att få komma ut och föreläsa i olika sammanhang på temat i boken, brott mot välfärden. Vi har fått ta emot en hel del läsarreaktioner via sociala medier där vi marknadsfört boken, och vi har träffat läsare och potentiella läsare på Bokmässan i Göteborg, där vi båda var för första gången i höstas, säger Kerstin.
Om man tittar på allt arbete som debuten har inneburit, var det ungefär som ni hade väntat er?
– På något sätt känns det som att skrivandet har varit det enklaste, medan allt arbete efter att boken släpptes har varit både den intensivaste och tuffaste perioden, säger Johan.
Kerstin menar att de nog egentligen inte visste vad de skulle förvänta sig, som debutanter har de till vardags sina liv helt utanför bokbranschen. Nu har de fått svart på vitt att en sådan här process inte är lätt och kräver mycket arbete. Man kan älska att sitta och skriva men man måste också prata om sin bok, klara av att se sig själv i rollen som författare för att ta manuset vidare ända ut i händerna på läsarna.
– För egen del tycker jag att allt jobb har varit värt det, själva arbetet har varit en del av resan och inte känts tungt utan roligt och givande, säger Kerstin. Och så har jag fått lov att hänga mycket med en viss person som jag bara älskar att hänga med …
Samarbetet tog en oväntad vändning
Det låter nästan i sig som fiktion, men när boken Råttan började ta form var Kerstin och Johan bara gamla kollegor och vänner. Innan boken var färdigskriven hade det utvecklats till något mer.
– Utan boken hade vi kanske aldrig blivit ett par och vår historia är som ett bokmanus i sig självt, säger Johan.
Han berättar att de arbetade extremt disciplinerat under de fyra år det tog att skriva boken och hade korta, effektiva möten med stort fokus på historien och skrivandet. Johan minns hur roligt de hade under dessa möten, hur de skrattade och snabbt fann varandra i diskussionerna. De var alltid dedikerade skrivandet och pratade aldrig privatliv.
– Det var först när boken var klar och vi hade ett förlag på gång som vi satte oss ner med varsin falafel i handen på Norra Grängesbergsgatan i Malmö. Det var när vi började prata om annat än boken som jag insåg att jag hade mitt livs kärlek framför mig, säger Johan.
Kerstin fyller i:
– Jag kunde inte tänka mig annat än att Johan hade ett perfekt liv, och såg honom aldrig som något annat än en partner i skrivandet under tiden vill höll på med boken. Men så kom tillfället då vi verkligen pratade med varandra, där mitt i stimmet i Malmö, och jag kände att den här mannen var min själsfrände. Det kändes så fint att inleda en relation med den största av prövningar redan avklarad.
Johans och Kerstins tips till andra debutanter är att man som författare ska gräva där man står, våga beskriva de miljöer man lever och verkar i. Man ska våga ge sig hän i berättandet och inte vara för taktisk. Dessutom ska man våga sikta högt och tro på sitt skrivande. Ett annat råd för att komma i hamn är att skriva tillsammans med någon annan.
– Utan Johan hade jag inte kommit i mål med en hel roman, säger Kerstin. Vi har peppat varandra, hjälpt oss själva att hålla i och fortsätta fast tiden nästan inte funnits.
Har ni fler böcker på gång?
– Ja, vi bara längtar till att få utrymme i våra liv att köra igång!
Text: Anna von Friesen
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
