Vem är den svenska skaldekonstens fader, Georg Stiernhielm eller Schering Rosenhane? Latinforskaren Anna Blennow vid Göteborgs universitet presenterar nya uppgifter om svensk litteraturhistoria.
Den svenske diktaren Skogekär Bergbo gav ut tre verk på 1600-talet, däribland sonettsamlingen Venerid som rymmer kärlekslyrik, präglad av melankoli och ensamhet. Men vem var han? Anna Blennow, docent i latin, är nu gåtans svar på spåren, enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Länge har man trott att juristen och friherren Gustaf Rosenhane var Skogekär Bergbo – han pekades ut redan under sin samtid. Men Anna Blennow kan nu efter sin djupdykning i arkiven visa att dikterna troligen skrevs av hans bror, Schering Rosenhane, riksråd och överståthållare som – liksom sin bror – bland annat gjorde uppdrag för drottning Kristina.
Anna Blennow säger i ett pressmeddelande att hon till skillnad från tidigare forskare närmat sig gåtan utifrån latinet – inte svenskan – och på så sätt gjort fler fynd som kopplar samman Schering Rosenhane med pseudonymen Skogekär Bergbo, bland annat i den dagbok som den språkkunnige Schering Rosenhane skrev under en studieresa i Europa.
”Han kommer hem och har med sig ett helt europeiskt litterärt arv. Det visar att han har haft alla förutsättningar att kunna skriva de här verken” säger Anna Blennow i pressmeddelandet.
I en samling med texter av okända författare hittade hon också en av hans handskrivna dikter.
Georg Stiernhielm brukar beskrivas som den svenska skaldekonstens fader, konstaterar Anna Blennow. Men genom de nya fynden kan Schering Rosenhane ”ta upp kampen om den titeln”, framhåller hon.
”Även om inte så många känner till Skogekär Bergbo idag så är han jätteviktig för vårt kulturarv”, säger hon.
Erika Josefsson/TT
