Kan Nobelpriset vara “opolitiskt” i år?

Svenska Akademien betonar år efter år att Nobelpriset inte tar politisk hänsyn – men är det ens möjligt när hela världen står i brand? I år måste Akademien kryssa mellan förväntningar på brännheta namn som Salman Rushdie och Ljudmila Ulitskaja.

Är det inte dags för Salman Rushdie att få det förbaskade priset nu? Åsikten uttrycktes från flera håll efter att den länge Nobelpristippade författaren tidigare i år blev attackerad med kniv – en direkt följd av den fatwa som han har levt med sedan 1989. Men Svenska Akademien har i alla år outtröttligt hållit fast vid att man inte tar någon politisk eller dagsaktuell hänsyn när Nobelpristagare i litteratur ska utses. Det är de litterära kvaliteterna som räknas, före alla politiska poänger.

Samtidigt har priset allt oftare gjort ett direkt eller indirekt politiskt avtryck. Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska Pen, tror att det dels hänger ihop med att författares villkor har blivit hårdare, dels med att världen har blivit en mer politiserad plats.

– Det går nog inte att komma undan den politiska tolkningen. En pristagare från ett land där yttrandefriheten är hotad skulle tolkas som ett politiskt val, men det skulle också en pristagare från Globala syd (u-länder i Asien, Afrika och Sydamerika, reds. anm), säger han.

Inte ens i de fall där pristagaren själv vill förhålla sig opolitisk går det att undgå.

– Ta Omar Pamuk som exempel. Han vill främst ses som en litterär författare, men reaktionerna mot honom i hemlandet Turkiet har lett till att han har blivit en politisk person. Samtidigt tror jag att priset skulle tappa kraft om det främst var politiskt.

Politisk nytta

Även om vi lever i en globaliserad värld med universella konflikter och problem kan ett Nobelpris dock tas emot olika i olika länder. Mikael Nydahl, översättare och tidigare även Olga Tokarczuks förläggare, påminner om att Tokarczuk i Sverige framstod som en okontroversiell pristagare, men att så inte alls var fallet i författarens hemland.

– Det fanns redan en kontrovers kring hur hon i “Jakobsböckerna” skrev om Polens historia och om hur hon förhöll sig till det judiska. Hon skrev om den polska kolonialismen i det som i dag är västra Ukraina på ett sätt som gick stick i stäv med regeringens idealiserade och standardiserade historiebeskrivning, säger han.

Mikael Nydahl håller med Jesper Bengtsson om att Nobelpriset först och främst måste ges på litterära meriter. Däremot menar han att det kan göra stor och bred politisk nytta när en person som Olga Tokarczuk eller Svetlana Aleksijevitj prisas.

– I båda fallen öppnade priset möjligheter för dem att åstadkomma saker i deras politiska kontext. Mycket handlar om hur man förvaltar uppmärksamheten och auktoriteten som kommer med priset – och vad man gör med prispengarna.

Både Tokarczuk och Aleksijevitj har använt pengarna till att bygga kulturell infrastruktur i sina respektive hemländer. I Polen har Tokarzcuk instiftat en särskild fond för översättare, och i Belarus bildade Aleksijevitj en “intellektuell” klubb.

Ett farligt pris

Om årets Nobelpriset kan göra politisk nytta återstår att se. Mikael Nydahl påpekar dock att priset också kan ha motsatt effekt. Ett pris till en ryskspråkig författare från den ryska federationen tror han skulle ha en negativ effekt som inte är önskvärd.

En sådan författare är till exempel regimkritiska Ljudmila Ulitskaja, som efter Rysslands invasion av Ukraina valde att lämna landet och bosätta sig i Berlin.

– Förmodligen skulle det vara lika förödande om det gick till en ukrainsk författare. Det skulle i sådana falla krävas en ypperligt välformulerad motivering för att skadelindra. Å andra sidan har inte resten av världen upphört att existera. Priset kan mycket väl gå till någon i en annan del av världen med rätt litterära meriter, men som känns inaktuell i förhållande till att ett av Europas största länder bombas sönder, säger han.

Mikael Nydahl menar att det är Akademiens skyldighet att vara medveten om prisets politiska effekt och påminner om att Akademien är luttrad. Akademiledamoten Artur Lundkvist satte ord på saken redan 1970, apropå de känslor som priset till Aleksandr Solzjenitsyn rörde upp: “Alla pris är politiska till sin verkan, om inte till sin avsikt.”

Text: Elin Swedenmark/TT, Viktor Andersson/TT