Regeringen har tagit beslut om en nationell biblioteksstrategi, som man anser ska stärka Sveriges bibliotek.
– Vi ska ha ett starkt biblioteksväsen och denna strategi pekar verkligen ut att vi tar det steget, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).
Grunden till den nationella biblioteksstrategin är ett omfattande arbete som pågått sedan 2015. Flera åtgärder har redan genomförts – som satsningar på nationella minoriteters bibliotek, fortbildning av folkbibliotekarier samt digital kompetensutveckling via folkbiblioteken.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
I arbetet framåt ingår bland annat en satsning där Statens kulturråd får i uppdrag att tillsammans med Kungliga biblioteket analysera folkbibliotekens framtida behov och peka ut möjliga former av statligt stöd till dessa.
Kungliga biblioteket ska också ta fram förslag på former för stärkt samverkan inom biblioteksväsendet, bland annat mellan kommuner och regioner.
Samtal om e-böcker
Man ska också kalla till ett ”rundabordssamtal” om utlåning av e-böcker.
– Det handlar om allt från förläggare till författare till biblioteken. Det gäller att hitta rätt i upphovsrättsersättningen och vi kommer att starta ett initiativ för att träffas för att höra vilka lösningar man kan hitta, säger kulturministern.
Johanna Hansson, styrelseordförande i Svensk biblioteksförening och därtill biträdande överbibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek, är dock kritisk. Hon tycker att analysen av det komplexa bibliotekslandskapet är ”relevant” men saknar svar på de övergripande framtidsfrågorna. Som exempel nämner hon ansvarsfördelningen mellan kommunal, regional och nationell nivå men också frågor som gör digitalisering av kulturarv och e-böcker.
– De här frågorna var väldefinierade från början och de kvarstår, de har inte tagits vidare, säger hon.
Riksbibliotekarie Karin Grönvall är nöjd med den nya strategin och framhåller att den bygger på ”Demokratins skattkammare” – ett förslag som Kungliga biblioteket lämnade till regeringen för tre år sedan.
– Det här är ett avstamp för hur kan vi samverka och säkerställa de tjänster som faktiskt tagits fram. De tjänsterna riktas i första hand till prioriterade målgrupper (personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska – reds anmärkning) och det är väldigt tydligt definierat i bibliotekslagen.
Saknar beslut
Samtidigt saknar hon besked från regeringen i två viktiga frågor.
– Det är framför allt skolbiblioteksutredningen där vi vill att man kommer vidare och verkligen stärker skolbiblioteken, säger Grönvall.
Hon efterlyser också en lösning för hur biblioteken ska samla in och arkivera material i framtiden.
– Vi har i dag en pliktlag som sedan 1600-talet har fastställt att allt som trycks ska in till Kungliga biblioteket, men vi ser att väldigt mycket har flyttat ut på nätet där vi inte har laglig rätt att samla in materialet. För forskningen och demokratin på längre sikt är det helt nödvändigt att man kommer vidare.
Text: Björn Berglund/TT, Erika Josefsson/TT
Fakta: ”Strategi för ett starkt biblioteksväsende”
Har åtgärder som redan har genomförts – som satsningar på nationella minoriteters bibliotek, fortbildning av folkbibliotekarier, digital kompetensutveckling via folkbiblioteken samt totalt 150 miljoner kronor till satsningen ”Stärkta bibliotek”.
Innehåller också följande satsningar:
Statens kulturråd får i uppdrag att tillsammans med Kungliga biblioteket analysera folkbibliotekens framtida behov.
Kungliga biblioteket får i uppdrag att ta fram förslag på former för stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Regeringen tar initiativ till ett rundabordssamtal om bibliotekens utlån av e-böcker.
Källa: Regeringen
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
