Det har gått 20 år sedan Almapriset instiftades. I år är fler än någonsin nominerade till det internationella barnbokspriset.
– Det visar på prisets betydelse, säger juryordföranden Boel Westin.
Vem får världens största pris för barn- och ungdomslitteratur? I år är 282 kandidater från 71 länder nominerade.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Bland dem finns författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare från bland annat Mongoliet, Sydkorea, Iran och Schweiz.
– Det är en väldigt stor urvalsgrupp vi har att arbeta med. Vi gör ju vårt bästa, men det säger sig självt att man kan inte arbeta sig igenom samtliga kandidater varje år. Vi har ett långsiktigt arbete så vi jobbar oss igenom och förbereder och läser så mycket vi kan. Men det är positivt att det är en ökning av nominerade, det visar att priset har slagit igenom mer och mer, säger Boel Westin.
”Fråga för nästa år”
17 av årets nominerade är från Ryssland och en från Ukraina. Beslutet om vilka som kan tilldelas 2022 års pris fattades redan innan invasionen av Ukraina – och juryn har inte haft möjlighet att ta med Rysslands agerande i beräkningarna.
– Vi har inte tagit någon hänsyn till det utan vi har behandlat ryska nomineringar för det här året, precis som alla andra. Det blir en fråga för nästa år där vi måste följa de principer eller regler för kulturutbyte med Ryssland. Nomineringarna gjordes ju förra året så det vore konstigt om vi skulle ta hänsyn till den situationen nu, säger Boel Westin.
Astrid Lindgren Memorial Award, kallat Almapriset, instiftades 2002 av Sveriges regering och administreras via Kulturrådet. I tider när många barn är på flykt är det läsfrämjande arbetet extra viktigt och något som juryn till Almapriset vill föra fram.
– Det står uttryckligen att vi ska “verka i Astrid Lindgrens humanitära anda”. Vi har alltid ledamöter som har insikt i frågor om barns rättigheter. Vi har en ledamot i juryn som är barnläkare och som har sysslat mycket med de här frågorna. Han arbetar med barn på flykt och med trauman. Vi är väl medvetna om vad som sker och är väldigt engagerade i barns situation.
Pandemin försvårade
Genom åren har läsfrämjande organisationer tilldelats Almapriset, men under pandemin har det varit svårare att söka upp potentiella kandidater, säger Boel Westin.
– Det har varit besvärligt för oss att inte kunna göra några resor och besöka läsfrämjarna på plats. Pandemin har satt käppar i hjulet, men vi har gjort så gott vi kunnat. Vad vi pratar mycket om är att barn överallt ska få tillgång till läsning och läsfrämjande. Det är viktigt att det finns bra författare och illustratörer som kan teckna litteratur och som barn kan få tillgång till, det är viktigare än någonsin.
Årets tillkännagivande sker på tisdag, den 22 mars, på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och även på barnboksmässan i Bologna, där Almapriset har en framskjuten roll. 20-årsjubileet uppmärksammas med en jubileumsskrift om alla tidigare pristagare.
– De presenteras av äldre medlemmar som har suttit i juryn tidigare och av nuvarande medlemmar. Skriften är tänkt att sprida information om vad Almapriset står för och kommer även att uppmärksammas i Bologna och vid prisutdelningen den 30 maj. Barnlitteraturens ställning runtom i världen ökar och att stärka den ställningen är en del av prisets syfte, säger Boel Westin.
Text: Ann Edliden/TT
Fakta: Almapriset
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne instiftades av den svenska regeringen efter Astrid Lindgrens död 2002. Priset förkortas Alma efter det engelska namnet Astrid Lindgren Memorial Award.
Priset ges till personer eller organisationer som verkar i Astrid Lindgrens anda och som värnar demokratiska värderingar. Pristagarna utses av en jury som består av tolv medlemmar, däribland författare, litteraturkritiker, litteraturvetare, illustratörer och bibliotekarier. Pristagarna tilldelas en prissumma på fem miljoner kronor, vilket gör priset till världens största pris för barn- och ungdomslitteratur.
Priset delas ut i Stockholm i slutet av maj/början av juni som avslutning på Almaveckan, under vilken pristagarna besöker olika städer i Sverige och Europa. Programmet innehåller föreläsningar, workshops och möten. Syftet är att ge en bred bild av pristagarens verk och bidrag till litteraturen. Dessutom uppmärksammas barns läsning och skapande för barn som konstform.
Fakta: Almapristagare
De tio senaste årens Almapristagare:
2021 Jean-Claude Mourlevat, Frankrike
2020 Baek Heena, Sydkorea
2019 Bart Moeyaert, Belgien
2018 Jacqueline Woodson, USA
2017 Wolf Erlbruch, Tyskland
2016 Meg Rosoff, USA, bosatt i Storbritannien
2015 Läsorganisationen Praesa, Sydafrika
2014 Barbro Lindgren, Sverige
2013 Isol, Argentina
2012 Guus Kuijer, Nederländerna
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!