Höga insatser i filmatisering av ”Comedy queen”: Våga allting

Att gråta – eller inte gråta? Det är frågan i filmen ”Comedy queen”, om 13-åriga Sasha och hennes pappa Abbe som måste hantera sorgen efter en mamma som inte finns längre. För regissören Sanna Lenken blev leken nyckeln till tårarna.

Sasha vägrar att gråta. När värken i bröstet blir övermäktig lägger hon sig på golvet i sitt rum så att tårarna ska rinna tillbaka in i huvudet igen. Medan pappa Abbes tårar fyller badkaret skriver Sasha en lista över allt hon ska göra för att inte bli som sin mamma, hon som inte ville leva. Överst på listan står ”Bli comedy queen!”. Som ståuppkomiker ska hon får sin pappa att skratta igen.

Filmen ”Comedy queen” bygger på Jenny Jägerfelds roman med samma namn, och för regin står Sanna Lenken, som gjorde familjedramat ”Min lilla syster” och tv-serien ”Tunna blå linjen”.

– Jag blev väldigt berörd av boken. Jag och Jenny rör oss i samma sorts tematik – jag är ju inte så rädd för känslor, säger Sanna Lenken med ett skratt.

Potentiell fallgrop

Hon förklarar att en potentiell fallgrop när man rollbesätter en film om ett barn i sorg är att man väljer en ung skådespelare som själv har traumatiska upplevelser i bagaget och därför lätt kan gestalta de svåra känslorna.

– Man ska var väldigt försiktig som regissör, det handlar ju inte om att någon ska gå i terapi hos mig. Det är viktigt att välja en person som förstår att vi leker oss fram, och som vågar gå väldigt långt i den leken.

Sasha spelas av 15-åriga Sigrid Johnson, som gjorde sin första roll i en tv-serie som fyraåring – tre år senare agerade hon kaxig sidekick till programledarna i Melodifestivalen 2014. Sigrid har sedan dess gjort en rad roller på film och tv, men hade inga egna erfarenheter av den sortens sorg som Sasha tampas med.

– Jag försökte sätta mig in i henne och reflektera över varför hon gör som hon gör och hur hon känner. Det var svårt ibland, för hon är olik mig på många sätt. Det var som att lära känna en ny person, säger hon.

Höga insatser

Det är höga insatser i filmen, inte bara i relationen mellan Sasha och Abbe (som spelas av Oscar Töringe från ”Tunna blå linjen”) – som publik sitter vi också på nålar inför Sashas debut som ståuppkomiker.

– Den stora frågan är ju om publiken kommer att skratta. Och tänk om de stödskrattar eller låtsasskrattar? Det blir ju lika hårt för henne, säger Oscar Töringe och får medhåll från Sigrid Johnson:

– Själv skulle jag aldrig kunna bli standupkomiker för jag får stress av tanken på att stå på scen och dra skämt och tänka ”kommer de att tycka att det är kul eller inte?” Att invänta skratt – det känns bara jätteobehagligt. Så jag tycker att Sasha är väldigt modig.

Störtfloder av tårar

”Comedy queen” växlar mellan komedi och tragedi, och ofta berättas filmen med tårar – pappans störtfloder och Sashas ransonerade, tillbakatvingade. För skådespelarna var det både känslomässigt dränerande och befriande.

– Jag kunde bli ganska trött efter en inspelningsdag eftersom jag hade uttryckt så mycket starka känslor, men det var också väldigt roligt att få experimentera med det, säger Sigrid Johnson.

– Det kan finnas en ganska skön trötthet efteråt, att vara så där urvriden. Men det kan också vara problematiskt när man ska komma hem till tre små barn och steka fiskpinnar och rodda en vardag, säger Oscar Töringe.

Men hur gör man egentligen som regissör för att kunna marinera en scen i precis rätt mängd tårar? Sanna Lenken försökte ge skådespelarna spelrum att våga tänja på gränserna.

– Det är mitt knep alltid, att gå högt och lågt och våga – våga allting. Då brukar det landa rätt till slut. Men Sigrid kunde fråga ”vill du ha en tår här?”, säger regissören, och ritar med fingret från yttre ögonvrån, ner över kinden.

– Och det kunde hon. Tagning på tagning, så det kom en tår. Hon var helt otrolig, faktiskt.

Text: Karin Svensson/TT