Pandemiböcker, talsyntes och klimatet var några ämnen som dök upp under framtidskonferensen FutureBook 2021 i London i fredags. Lisa Bjurwald var där för LB Förlags räkning och delar med sig av några spaningar.
I fredags anordnade The Bookseller sin årliga framtidskonferens för bokbranschen, FutureBook 2021, och undertecknad var på plats för att ta tempen för LB Förlags räkning. Apropå tempen blev vi alla kontrollerade med just en termometer vid entrén, och det var inte den enda påminnelsen om den halvt överståndna pandemin.
För medan svenskarna har levt nästan som vanligt, har de flesta andra länder – inklusive Storbritannien – genomlevt ett och ett halvt extremt omvälvande år, inte minst på grund av en serie långa lockdowns. Utomlands påverkar denna erfarenhet i princip alla branscher, så också bokindustrin. Och inte bara ekonomiskt.
”Folk vill [nu] absolut inte läsa något som har med pandemin att göra, och de vill inte heller läsa alltför dystopiska eller deprimerande berättelser”, sade till exempel stjärnagenten Nelle Andrew, till åhörarnas nickningar. ”Det behöver inte vara sockersött, men det ska helst vara upplyftande och framåtblickande.” Medan deckare och thrillers i Sverige tycks opåverkade av pandemin, är titlar av ett mörkare slag alltså mer av ett ”no-no” i Storbritannien. Hur länge? Det kunde ingen svara på, men uppfattningen var åtminstone 1-2 år framåt.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
“Konservativa bokbranschen”
Andra lärdomar av utländska läsares långa tid i coronans grepp? Ljud har vuxit stort under pandemin. Flera talare ansåg att det är hög tid att förläggare börjar behandla formatet som något mer än ett komplement till den tryckta boken. Många efterfrågade en mer kreativ approach till ljudberättelser, samtidigt som konferenspunkterna som behandlade AI (artificiell intelligens) som inläsare skapade ett oroat surr. Studier visar att läsarna är öppna för utvecklingen, men den ”konservativa” (som epitetet löd flera gånger under FutureBook) bokbranschen håller emot.
Två andra röda trådar, utöver den omstart och chans till självreflektion som post-pandemi-eran utgör internationellt, var mångfald och miljö. I det första fallet tycktes ledande röster rörande överens om att saker måste förändras, såväl internt som i utgivningslistorna. Så varför domineras bokbranschen fortfarande av vita kvinnor?
En som har tröttnat på att invänta förändring är den amerikanska stjärnförfattaren Roxane Gay (Bad Feminist, Hunger), som har startat ett eget förlag i USA. Där, slog hon fast över länk, ska berättelsen stå i fokus. Gay försöker medvetet arbeta för att inte sortera och marknadsföra författare efter deras etnicitet (”säsongens svarta kaxiga kvinna”), och sätter inga begränsningar efter sådana parametrar (”vi har redan en ung latinopoet den här hösten”). Den tystnad som vilade över den till 95 procent vita åhörarskaran, många med utgivningslistor dominerade av vita författare trots det idag extremt mångkulturella Storbritannien, var talande.
Miljöfrågan avhandlades mer pliktskyldigt (information om hur miljöskadliga de av bokbranschen så älskade tygpåsarna är skapade ett upprört mummel).
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
Det var tydligt att vittnesmålen inifrån förlag och agenturer om en förlegad syn på vilka som får synas, höras och bestämma – och i vilken utsträckning – var det som skakade om mest på FutureBook2021. Kanske är det dags för en slags mångfaldens #metoo i förlagsbranschen?
Om gästskribenten
Lisa Bjurwald är ny PR- och kommunikationschef på bokförlaget LB Förlag. Hon har tidigare varit bland annat chefredaktör för Författaren, kommunikationschef på Teskedsorden och redaktör för Medievärlden. Men hon är även författare och har skrivit sju böcker, både skön- och facklitteratur.
