Blir det första gången som Nobelpriset i litteratur två år i rad tilldelas en kvinna? Och kommer en icke-europé äntligen att lyftas fram? Världens ögon vänds mot Akademien när 2021 års Nobelpristagare i litteratur nu avslöjas.
Snart är det dags för Börshusets dubbeldörrar att slås upp och en ny författare att träda in i det skarpa strålkastarljuset som ett Nobelpris i litteratur innebär. Men i år har Akademien också ögonen på sig mer än vanligt. Efter ett tillskott av nya ledamöter och ett förändrat arbetssätt väntar sig många att det ska synas på pristagarvalet. Som vanligt pekar litteraturvärlden på det faktum att 95 av de 117 författare som tidigare har fått priset är européer eller nordamerikaner.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Flera nya ledamöter har också haft som uttalad ambition att bredda priset.
”För egen del gick jag in i detta priskommittéarbete med en uttrycklig föresats att systematiskt söka av hela den litterära världskartan”, skrev Akademiledamoten Anne Swärd nyligen i en mejlintervju med Dagens Nyheter.
Hon förvarnade dock samtidigt om att förändring kan ta tid – så kanske är det ännu inte dags för Adonis, Ngũgĩ wa Thiong’o, Maryse Condé eller Jamaica Kincaid?
Ännu en kvinna?
En annan fråga är om Akademien för första gången kommer att ge priset till en kvinna två år i rad. Hittills har endast 16 kvinnor fått Nobelpriset, så vill Akademien arbeta mot en större könsbalans borde en kvinna kunna följa på en kvinna – liksom en man tidigare har följts av en man, inte bara två utan flera år i rad.
Louise Glück fick priset förra året. Hennes glädje över priset fördunklades dock något av att det inte blev någon Nobelceremoni i Stockholm år 2020, på grund av coronapandemin. Att hålla tal är dock inget hon uppskattar.
– Men det skulle ha varit ett sällsynt äventyr för mig. Jag reser inte så mycket, men jag skulle ha gjort den resan. Och jag hatar allt digitalt, sade hon då till TT.
Missar festen
Även i år påverkas firandet av pandemin. Pristagaren missar både ”festernas fest” och prisceremonin, vilket Akademiledamoten Pär Wästberg beklagar.
– Det är väldigt tråkigt och vemodigt, det där är ju en höjdpunkt. Att pristagaren kommer till Börssalen den 7 december och föreläser och sedan äter middag med enbart ledamöterna, det är väldigt roligt, det är före själva prisutdelningen, men inget av detta kommer att äga rum. Det är väldigt sorgligt, men inte så mycket att göra åt.
Text: Elin Swedenmark/TT
Fakta: Så utses Nobelpristagaren
Valet av Nobelpristagare görs enligt en stående arbetsordning. I januari ställer en tjänsteman samman de giltiga nomineringar som kommit in, vanligtvis cirka 200 namn. Akademien ska också, från och med januari nästa år, inhämta rapporter från svenska eller internationella experter på språkområden utanför Akademiens egen kompetens: de afrikanska länderna, de spanskspråkiga, det arabiska och persiska språkområdet liksom det östasiatiska, slaviska och indiska. Experterna kan också vara akademiledamöter som inte ingår i Nobelkommittén.
Nobelkommittén ska därefter gå igenom den ”långa listan” och eventuellt skjuta till ytterligare namn som man tycker saknas. Under våren ska kommittén, genom att ta in synpunkter både från övriga ledamöter i Akademien och från externa experter, koka ned namnen till den ”halvlånga listan”, nu med cirka 20–25 namn till april. Dessa ska sedan reduceras till den korta listan i maj. Där finns namnen som blir akademiledamöternas sommarläxa.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
