Om du får välja, vill du ha rekommendationer eller avrådanden? Kan det vara så att vi tänker helt fel kring recensioner och betyg på böcker – oavsett om det är pappersböcker eller ljudböcker?
Läser recensioner av en ny ljudbok på Storytel. De är blandade. En grupp hyllar den som det bästa de lyssnat på den senaste tiden, femmor i betyg. En annan grupp sågar ljudboken och tycker det var det sämsta de hört. Snittbetyget runt 4.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Vilken nytta har jag av att läsa ettorna? De allra flesta av dessa negativa recensioner håller väldigt låg kvalitet. Många av recensenterna skryter med att de slutade lyssna långt innan boken var slut. Men de har ändå betygsatt och lämnat en recension.
Det här är inget unikt för Storytel. Alla ljudbokstjänster, nätbokhandlare och andra har dessa listor med användarrecensioner som ska hjälpa oss att hitta nästa bok som vi vill läsa eller lyssna till.
Men orkar vi? Och är det värdefullt? Det är klart att en bok som har snittet 2,5 avskräcker mer än en som har 4,2. Men spelar det någon roll om betyget är 3,9 eller 4,3? Och hur många recensioner är det värt att läsa om de är skrivna som ”Gillar den, ser fram emot nästa” eller ”Bravo” som ska vägas mot ”Långrandigt och utdraget slut”?
Inte intresserad av vilka böcker du ogillar
Plötsligt kommer jag på mig själv att tänka: Jag är inte intresserad av vilka böcker du ogillar, jag är nyfiken på vilka böcker du tycker om och rekommenderar och varför.
I den kontexten är betyg meningslösa. Om du rekommenderar en bok behöver jag inte veta om du ger den en trea eller femma på din egen skala. Värt att notera: betygssystemen hos nätbokhandlare och prenumerationstjänster är inte bara subjektiva, de har ingen fastställd skala på vad som är underkänt, godkänt och mer än godkänt.
Det finns skribenter som grävt ner sig i detta gällande Amazons betygssystem och konstaterar att de allra flesta av dem som sätter betyg och skriver recensioner på Amazon har satt upp egna definitioner av skalan.
Så återigen: Har negativa betyg och recensioner ett verkligt värde när du inte vet vem det är som står bakom? För här pratar jag inte i första hand om professionell litteraturkritik i tidningar eller på bloggar. De förstnämnda har mer akademiskt värde, som en diskussion om litteraturens utveckling, och utgör inte på något sätt vägledning till om någon bör läsa eller inte läsa en bok.
Vilken plats har negativa recensioner?
Om någon avskyr en bok på Storytel eller Adlibris, har det någon betydelse för om du kommer att gilla boken? När du inte vet vilken smak de har. Eller om de faktiskt letade efter en helt annan sorts bok än den de började läsa/lyssna på? Och har de ens läst/lyssnat på boken eller slutat efter halva för att istället spy galla över den i recensionsfältet?
Men behövs inte negativa recensioner? Tänk om en bok bara hade positiva omdömen, hur ska man då kunna tro eller veta något om boken? Det är en rimlig invändning, men svaret är naturligtvis att om bara den som gillar och rekommenderar en bok skriver ett omdöme så kommer en bra bok att få många rekommendationer och en dålig bok betydligt färre.
Och feedback då? Hur ska författare kunna utecklas om de inte får någon kritik utan bara positiva lovord? Det är också en rimlig invändning som i detta sammanhang ändå inte är relevant. Majoriteten av dem som skriver recensioner i dessa sammanhang kan ändå inte konkretisera sitt omdöme tillräckligt väl för att författaren eller förlaget ska kunna använda det som feedback och dra några fler slutsatser än att den här läsaren/lyssnaren gillade inte boken.
Helt ärligt, har vi inte tillräckligt med hat och negativitet på sociala medier utan att behöva översköljas av det när vi letar efter bra böcker?
Men kanske får det fler klick om man lägger upp en artikel med rubriken ”Här är 5 usla deckare du bör undvika i sommar” än ”Här är 5 bra deckare du borde läsa i sommar”? Men när du läst de båda artiklarna, vilken känsla får du i kroppen? Och vilken miljö föredrar du?
Blurbs kan vara det mest värdefulla
Många ser ner på blurbs (positiva citat på böcker) men så länge de faktiskt speglar vad personen tycker om boken så är det egentligen den bästa sortens vägledning du kan få. Man kan se det som marknadsföring, men i grund och botten handlar det om rekommendationer. Precis det vi får i bokhandeln när vi frågar efter en bok i ett ämne eller som present till en person.
Föreställ dig att personalen i bokhandeln eller på ditt lokala bibliotek istället samlade böcker på en hylla eller ett bord och satte upp en skylt med ”Varningslista” eller ”Undvik dessa böcker”? Förmodligen skulle kunder och låntagare bli väldigt nyfikna, men också väldigt konfunderade.
Har du inget snällt att säga så är det bästa du kan göra att hålla tyst nästa gång en bok du läst men ogillade kommer på tal.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
