För några år sen var jag på all inclusive-charter med min familj. Vi kom fram, checkade in, sen gick jag och bröderna direkt ner till poolen för att leta efter baren, bartendern. Vi hittade inget av det, istället fanns ett slags partytält. Där fanns öl, läsk, sjuka mängder snacks, pizza, korv, allt sånt. Och så var det drinkarna. De kom ur en liten, sliten plastig maskin. Här kunde man trycka fram en Love on the beach (censurerad pga barnfamiljerna), Tequila Sunrise och massa fler. Drinkarna sprutades fram ur en liten, vitgul spene i gummi. Vi skrattade, vi tyckte att den här maskinen var helt jävla otrolig. Vi skålade och drinkarna hade giftiga neonfärger: blå, lila, rosa. Vi sa: De smakar helt okej! Vi ljög.
Det är något med charter. Att köpa sig en skärva lyx, att åka till ett ställe som är byggt för att skapa fina minnen. Förväntningarna är höga, det toppas med sprit, kärlek, familj. Jag ville skriva något om den platsen. Semesterön som är så laddad, samtidigt så kulissartad. Och besökarna, vi vacklar ofta på gränsen mellan njutning och besvikelse. Lite som med drinkarna. De smakade skit, men vi låtsades inte om det. För dag ett på semestern, innan skimret avtar, då är det något magnifikt med att dricka en drink vid en pool. Allt det där handlar om min bok om. Och om tre systrar och en mamma som försvinner.
Vi röstar om vi saknar mamma
- Förlag: Albert Bonniers Förlag
- Utgiven: 2021-03-16
Tre systrar, en fladdrig mamma, en charterö fylld av förväntningar. På dagen solkräm och sand och på kvällen, när lamporna tänds längs bargatan, kan nästan vad som helst hända: kärlek, hångel, sex - och att någons hemliga önskan blir sann. Den att en mamma ska försvinna. Läs mer »
