I tider av karantän och isolering tycks fler än vanligt haft tid att skriva böcker. Svenska förlag är överhopade av manus och likaså har egenutgivning ökat. En av alla som har greppat pennan är egenutgivaren Inga Leissner Andersson.

Det finns inga hårda siffror – men Svenska Förläggareföreningens vd, Kristina Ahlinder, bekräftar att det i branschen finns en ”allmän känsla” av att svenska förlag i år har fått in fler manus än vanligt, att många småförlag har sett dagens ljus och att egenutgivningen har ökat.

En av alla som i år har skrivit och på egen hand gett ut en bok är 80-åriga Inga Leissner Andersson som är aktuell med På distans: Coronavåren 2020 – en bok där hon sätter ord på isoleringen, ensamheten och allt annat som pandemin har inneburit.

– Jag började skriva lite dikter om vad jag såg och hur det kändes. Jag hade inte tänk att det skulle bli en bok. Men det blev mer och mer och jag fick fin respons från vänner som uppmuntrade mig, säger hon.

Dikterna växte till en bok bestående av såväl lyrik som bilder och resonerande prosa om coronapandemin – och om framtiden.

– Att skriva om min situation hjälpte mig på flera sätt. Dels fick jag förstås något att sysselsätta mig med, dels fungerade det som ett slags terapi. Jag ville dokumentera hur det var, inte bara för min egen skulle utan också för alla andra där ute i samma situation och på så sätt vara en röst för oss i riskgruppen, säger hon.

”Smällde till i höstas”

Förlaget Vulkan har förverkligat egenutgivares drömmar sedan 2008 – men aldrig har det kommit in så många manus som under pandemin. Hur stor ökning det rör sig om i siffror kan förlagets vd, Peter Norrman, inte svara på i dagsläget, men det har i höst inte gått en dag utan att man har fått in minst en handfull manus.

– Många handlar bokstavligen om pandemin, men även om det är många coronahistorier och dystopier så är de också mycket annat, levnadshistorier och släktkrönikor, säger han och fortsätter:

– Det smällde till i höstas. Jag tror att det är en kombination av att många satt i karantän i våras och sedan skrev klart under semestern.

Peter Norrman berättar att flera kollegor i branschen också har sett en ökad tillströmning av manus under hösten. En av dessa kollegor är Per Helin, vd för Publit och därtill en av grundarna, vars kunder är såväl större förlag som små egenutgivare som Inga Leissner Andersson.

– Hur mycket egenutgivningen ökat är svårt att säga. Men den har ökat så pass att det är något som vi talar om, säger han och fortsätter:

– Det pandemin har gjort generellt är att förstärka redan existerande trender som digitaliseringen har gjort möjliga. Det gäller dels egenutgivning, dels att jobba hemifrån eller flytta ut på landet.

Trend och mottrend

Trenden tycks vara fler egenutgivna böcker under 2020 – men det beror på vilken typ av affärsmodell som förlagen erbjuder sina kunder. Recito förlag jobbar med upplagor i stället för ”book on demand” och författarna förbinder sig att köpa upp eventuellt kvarvarande böcker – beroende på hur försäljningen går. Förlagets grundare och vd, David Bismark, berättar att man under 2020 har sett en nedgång.

– Det är logiskt. Om den egna ekonomiska situationen verkar mer osäker – eller den ekonomiska situationen i samhället mer generellt – så väljer man att vänta med saker som i sig är osäkra, säger han.

”Något som känns meningsfullt”

Inga Leissner Andersson är ingen debutant. Hon är tvärtom en rutinerad egenutgivare. Hon har bland annat skrivit och publicerat böcker om hur det är att vara anhörig till någon med Alzheimer.

– Jag har ofta skrivit om saker som jag har varit mitt uppe i. Det är nog många som har haft mycket tid nu under pandemin, och som har velat göra något med den tiden som känns meningsfullt, säger hon.

Text: Viktor Andersson/TT