Två förlag bytte ägare i veckan. Ett mellanstort svenskt och ett jättestort amerikanskt. Storytel köpte inget av dem – klokt eller oklokt?
I veckan kom besked om två stora förlagsaffärer. Den ena var så förutsägbar att en redaktör hade sagt åt författaren att där får du faktiskt hitta på något mer överraskande.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Penguin Random House, världens största allmänutgivande förlag, köper USA:s tredje största förlag (läromedel borträknade) – Simon & Schuster för 2,175 miljarder dollar (18,5 miljarder kronor). Affären kräver godkännande av amerikanska myndigheter eftersom den riskerar att skapa en dominant ställning, men det sägs att regeringen (även post-Trump) gärna vill se ett starkt förlag som kan stå upp mot Amazon.
Det här var den första dealen som Storytel missade. Jag återkommer till varför.
Igår kom däremot en plot-twist som hade imponerat på förlagsredaktören (om denne har kunskap om hur bokbranschen är uppbyggd förstås): Gyldendal, Danmarks största förlag, köper svenska ljudboksveteranen och det helt digitala förlaget Word Audio för 100 Mkr (70 miljoner danska).
Jag har undrat vem som skulle köpa Word Audio och dess katalog på 1300 titlar. Norstedts förlagsgrupp (Storytel) och Bonnierförlagen/Bonnier Books har varit de givna kandidaterna med Egmont som en stark utmanare. Eller kanske Politiken som etablerat sig med Polaris.
Men det blev istället Gyldendal (på bilden ovan skriver Mattias Lundgren och Morten Hesseldahl på avtalet). Lite oväntat, men samtidigt logiskt med en köpare som har sitt huvudkontor nära Malmö. Det är ju lätt att glömma, att den danska huvudstaden är mycket närmare Skåne än Stockholm.
Det här var två förlag som Storytel missade att köpa. Jag är helt övertygad om att de räknat på i alla fall en av affärerna – Word Audio. Exakt vad som gjorde att matchningen mellan Word Audio och Storytel fallerade, trots att de nyligen gick ut med nyheten om att en titel från förlaget låg femma på streamingtjänstens topplista i Spanien.
Kanske var det prislappen, 100 Mkr är mycket pengar för ett förlag som ändå inte har några stora tunga författare på sin lista. Även om Word Audio varit extremt lönsamt, kommer säkerligen mycket av intäkterna från en backlist som innehåller författare från andra förlag. En gång i tiden gav ju inte förlag ut ljudböcker, istället såldes rättigheterna till exempelvis Word Audio.
Förtydligande: Word Audio saknar visserligen de ”stora tunga” författarnamnen. Men de har flera i den nya generationen som i princip skriver serier av böcker direkt för ljud. Och de har lång erfarenhet av vilka titlar som fungerar i prenumerationstjänsterna.
Prislappen var säkert det som gjorde att Storytel kanske inte ens lade ett bud på Simon & Schuster. Hela Storytel värderas (i skrivande stund) till 13,2 miljarder kronor. Så det låter förstås helt orealistiskt att köpa USA:s tredje största förlag för mer pengar.
Som av en händelse meddelade igår Stefan Tegenfalk att han lämnar Storytel. Och för den som kan sin förlagshistoria var han med och gjorde den helt osannolika affären när hans lilla Massolit förlag köpte Forma Books (med Icaförlaget, Ponto Pocket, Damm förlag och B Wahlströms förlag) för 19 Mkr och fick dela upp köpeskillingen på sju år. Forma var då i kris, omsatte 110 Mkr och gjorde en förlust på 30 Mkr.
Det skedde efter att Massolit förlag lyckats börsnotera sig själva via ett omvänt förvärv av Aktietorg-bolaget Finmetron. Därefter följde affären med Storytel som köptes av Massolit och därigenom blev börsnoterat och bytte namn till Storytel.
Till skillnad från Forma är Simon & Schuster lönsamt och omsatte 814 miljoner dollar 2019. Som hela den svenska bokbranschen, grovt räknat.
Så varför skulle Storytel köpt dem? Ja, exempelvis för deras backlist och att få in en fot på den amerikanska marknaden. Den årliga utgivningen är runt 2000 titlar och förlaget har en backlist på 35 000 titlar.
Men kanske också för att Penguin Random House med sin anti-prenumerations-policy dragit tillbaka sina titlar från Storytel och alla andra streamingtjänster som erbjuder obegränsad lyssning. Och det leder till att vissa titlar inte ens ges ut på svenska som ljudböcker. Ett aktuellt exempel är Barack Obamas nya bok.
Nu riskerar man istället att PRH beordrar även Simon & Schuster att stoppa alla nya titlar från prenumerationstjänsterna. I hela världen.
Samtidigt finns det experter som menar att konsolideringen i USA – där ”de stora sex” blev fem och nu kanske fyra – snarare är ett tecken på att deras makt minskar. Deras styrka har varit fysisk bokhandel och nu fysiska böcker. De har varit sena att anamma digitala böcker och de har fokus på stora bästsäljare. Trots imponerande utgivning på tusentals titlar så minskar de sina listor.
Vem vet, kanske Storytel gjorde en korrekt bedömning och höll sig borta från miljardaffärer (i dollar). Eller så missade de just en (eller två) riktigt bra affärer.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!